Detta inlägg gör ju rubriken felaktig, men det likväl har jag inte haft något att skriva om. Eller inte haft ork eller tid att tänka ut något att skriva om. Det sägs ju att så kallad inspiration är inget en författare kan sitta och vänta på. Därför uttalas inspiration [hårt arbete]. Och jag har väl inte känt för hårt arbete idag. Hur som helst, nu är det kväll och jag ska bara skriva hunddagboken, och sedan får det vara dags att stänga, gå hem och lägga sig.

Dom där annonserna från gårdagen, glöm dem. Ia och jag har kommit överens om att vi ska försöka tillsammans ett tag till. Vi har tränat lite bilåkning idag också. Vi åkte till ett naturreservat som inte ligger på mer än 8 minuters bilväg hemifrån. (Det ligger för övrigt på vägen till vägverkets uppkörningsplats för bl a MC, alltså där jag körde upp för en vecka sedan. Jag mötte både förarprövare och elever från samma trafikskola jag körde på. Det var en underbar känsla att inte längre vara "en av dem") När vi kom ut ur bilen upptäckte jag att på den nedlagda skjutbana som ligger i närheten, hade man skjutövningar. Men eftersom den trots allt låg en bit bort (och för övrigt har verkat nedlagd) hördes det inte så mycket. Snarare lagom för att en liten hundvalp ska öva sig på skottsäkerhet (eller vad det nu heter). Och på den punkten var min hund och jag rörande överens. Sedan promenerade vi lite fram och tillbaka på gångvägen, och det gick riktigt bra. Hon söker kontakt med mig, hon drar inte oupphörligt åt alla håll, utan om jag håller emot tittar hon efter en stund på mig, och så kan vi gå vidare. Efter denna "naturliga" miljöträning åkte vi till ett mer onaturligt ställe, ett köpcentrum som ligger på vägen hem. Där var det inte lika roligt att gå, men efter att ha suttit i mitt knä på en bänk i en kvart och tittat på alla människor och bilar, gick det bra att gå en lite bit. Sedan åkte vi hem. I morgon ska jag åka hem till mamma (min alltså). Få se hur det går.

Jag var ute på en kvällspromenad för en stund sedan. (Utan hund N.B.) När man kvällspromenerar hemma hos mig passerar man oftast ungdomsgården. Eller "passerar" är fel ord. Den ligger något 100-tal meter bort, över en väg. Men den hörs mycket väl. Och hur låter då en ungdomsgård? Jo, den låter som ett gäng trimmade mopeder. Det är nästa oavbrutet flera mopeder på väg till eller från ungdomsgården. Och ingen, jag säger INGEN som går i lagstadgade 25 km/h (moped klass 2) respektiver 45 km/h (moped klass 1), utan de gör minst 70 km/h. Det tycker inte jag är bra! Förarna har varken omdöme eller kunskap för så höga hastigheter. Kunskap går i och för sig att förvärva, men det bristande omdömet verkar ha gått i arv från föräldrarna. Jag bara undrar: Hur är den förälder funtad som låter sitt barn köra trimmad moppe som gör runt 70 km/h?Och här är ett lysande tillfälle att förklara varför tydliga regler inte är det jag förespråkar i första hand vid barnuppfostran. Om ens barn vill köra trimmad moppe kan man säga Nej, det får du inte! Tydlig regel, eller hur? Lätt att förstå och lätt att kontrollera om den efterföljs. MEN.......om man sedan barnet var litet lärt det, genom att själv leva så, att lagar och förordningar i samhället ska man följa......om man sedan barnet var litet läst böcker för det så att det har fått god fantasi och lätt kan föreställa sig vad som kan hända om man kör omkull i 70 km/h utan MC-ställ......om man sedan barnet var lite större lärt ut enkel riskhantering, dvs identifiera risker, bedöma konsekvens om det inträffar respektive sannolikhet för inträffande......SÅ tror inte jag man behöver förbjuda sitt barn att köra trimmad moppe. Barnet skulle ens aldrig komma på tanken, för det strider helt emot de grundläggande värderingar de fått i sig redan med modersmjölken. Fungerar mycket bättre än förbud, och man behöver aldrig kontrollera att förbudet efterlevs.Som jag sagt tidigare, det gäller att inse sambanden mellan sitt eget beteende och sina barns beteende.

Det blev ett stort märke. Inte i väggen men i min hand, där hon har bitit. Jag läste på en av alla dessa hundexperthemsidor att om en liten valp biter hårt och mycket kan det bero på att hon är stressad. Och med tanke på hur mycket och hårt Ia biter kan hon inte bara vara stressad. Hon måste vara helt utbränd. Måste ta en allvarlig funderare på vad vi ska göra åt det. Sjukskrivning kanske. Vilohem. Fler förslag?

Nedanstående är egentligen en kommentar av mig på en annans blogg. Ett inlägg som handlade om ett slagsmål mellan pojkar i 7-9-årsåldern som bloggaren ingrep i. Och sedan funderade bloggaren på om hennes barn också skulle bli sådana. När jag läste min kommentar tyckte jag den var så bra så jag väljer att också publicera den på min egen blogg, men en aning modifierad så den fungerar att läsa lösryckt ur sitt sammanhang.Det är starkt att ingripa i slagsmål mellan andras barn. Det är det inte alla som skulle gjort. Visst är det en skrämmande värld vi lever i, när barn i 10-årsåldern säger "Så nu var det fixat, jag har fixat det jag dödade honom." Men jag tror inte alla behöver vara speciellt orolig för sina barn. Först och främst gäller det att inse sambanden mellan saker och ting. Det finns ett samband mellan ens barns egenskaper och egentligen allt man gör som förälder. Till exempel uppmuntra aldrig krigslekar. Köp aldrig leksakasvapen till barn. Tala alltid om vad du tycker när ni möter våld i samhället på ett eller annat sätt. Om man som förälder, inte nödvändigtvis till sina barn, utan mer föräldrar emellan men väl så att barnen hör, alltid fördömer allt brukande av våld i samhället, lär man sina barn goda värderingar.Sen har jag en kanske lite kontroversiell synpunkt också, men jag står för den. Jag är fullständigt övertygad om att den så kallade macho-kulturen är en bidragande orsak till det hårda klimatet i samhället idag. Alla ni föräldrar som har söner, försök att inte på något sätt främja macho-kulturen. Det tror jag görs bäst genom att den manliga förebilden (dvs oftast pappan) uppträder på ett o-macho-sätt. Han ska fanimej krama sina söner minst en gång om dagen. Han ska visa känslor, och vara kärleksfull mot barnens mamma.Det talas ibland om vikten av tydliga regler gentemot sina barn. Jag tror dock att ovanstående är viktigare än tydliga regler. Regler och stränghet tror inte jag skapar trygga barn (även om det inom hunduppfostran sägs att regler är trygghet). Jag tror att respekt för sina barn är mycket viktigare än regler. Säg inte "Du ska vara hemma klockan 10 för det har jag bestämt", utan förklara varför du tycker det. Eller fråga dem vad de tycker är en lämplig tid att komma hem. Förhandla lite och sen är ni överens.Och som jag redan sagt tidigare: Världen skulle se annorlunda ut om lite fler pappor kramade sina söner lite oftare.

Så har då första dagen som husseledig nått sitt slut. Det finns några tidigare inlägg som i viss mån väl beskriver dagens vedermödor. Det är ganska jobbigt med en hund som bara biter en i kläder, händer och armar. Men bortsett från det har det ju varit en bra dag. När jag var borta en sväng nu på kvällen har mina barn börjat lära ut Give me five. Vad nu det ska vara bra för. Mina försök att få henne att gå slalom mellan mina ben har inte lyckats alls. Ännu. Mitt på dagen åkte vi lite bil. För övnings skull. Och bara runt kvarteret. Ia låg på golvet i framsätet på passagerarsidan. Det gick som skitbra. I morgon kanske vi ska åka lite längre.Lagom till Morden i Midsomer blev hon helvild. For runt i allrummet och skulle bita på allt och alla. Det slutade med att hon hamnade i sin sovhage, och efter mycket protesterande lungnade hon ner sig och började gnaga tuggben. (Morden i Midsomer kunde man förresten lika gärna varit utan för jag somnade mitt i och när jag vaknade och det var slut, var jag inte ens speciellt intresserad av vem som var mördaren.)

Är det någon som vill köpa min husse? Han är oftast snäll, går ut och går med mig, ger mig mat och kel, men han saknar helt tolerans mot lite nafsande och bitande. Troligen kan man med lite uppfostran få ordning på honom, men just nu orkar jag inte det. Lågt pris vid snabb affär.

Någon som vill köpa en 10-veckors lagottovalp. Knappt körd, så i så gott som nyskick. Extrautrustad med bitfunktion. Biter oupphörligt i allt och alla och men kan bli sur om man går undan. Denna funktion är, trots att den är MYCKET välanvänd helt och hållet i nyskick. Funktionen är dessutom i stort sett underhållsfri. Lågt pris vid snabb affär.