Fortfarande hostar Ia så inte fan törs man ta henne till dagis. Sålunda har det vovvats i dag också. Jag hade skiftet mellan ett och tre. Och så lite grann nu på kvällen. Hon har vilat mycket idag också, främst för att vi tror att hon blir frisk fortare om hon inte anstänger sig. På eftermiddagen (efter tre) har det stängts skåp och lådor och hämtat diverse saker samt letat godis, både inne och ute i snön. Tuggat på ben har det också gjorts. I övrigt inte speciellt mycket. (Eller också är det så att jag itne har tid att skriva mer för jag har annat att göra. Välj själv)

I morse lämnade jag hund och yngsta dottern hemma (hon har sportlov) och jag har nyss kommit hem. Sålunda har jag inte speciellt stor koll på vad som hänt under dagen. Två telefonkontakter med hemmet har dock givit vid handen att allt varit under kontroll. Vid en sista telefonkontakt med frun tidigare i kväll berättades det något om att frun (eller var det Ia. Jag tror det var Ia) hade lärt sig stänga kökslådor också. Eftersom jag satt i möte när frun ringde hade jag inte tid att lyssna så noga, så utförligare information om det kommer i morgon.Dessvärre har det berättatas att Ia hostat lite idag också, så det lär bli vovvning i morgon också på något sätt. Idag har yngsta dottern varit hemma hela dagen, det har varit bra. I morgon ska hon dock åka skridskor med moster, så då får vi väl se vem som får äran att vovva.Jag skulle tro att det har kammats päls också idag. Kammen ligger nämligen fortfarande framme ser jag.

Det är inte lätt att skriva när:- datorn är upptagen av Sims-spelande dotter- det brinner en mysig brasa i spisen som lockar fram Dan-Andersson-syndromet, dvs behov av att hämta gitarren och sjunga helgdagskväll i timmerkojan.- min nyinköpta DVD-film gående på TV:n (High noon med Gary Cooper)- en hund som skäller uppfodrande och vill göra någotDet sista är både konstigt och inte. Som tidigare meddelats har hon hosta, har varit hemma från dagis idag och tagit det lungt. Eftersom hon är sjuk borde hon sova, men å andra sidan är det precis vad hon gjort hela dagen, och nu vill hon väl, likt Karlsson på taket ha lite Hejsan och hoppsan och bompa. Hon vankar som en osalig ande mellan övervåningen där jag sitter och nedervåningen där den Sims-spelande dottern sitter.Dagen för Ia har som sagt mest varit sova. Jag har övat lite på dörrstängning med henne, och det går faktistk riktigt bra. Nu återstår att lära henne stänga inte bara dörren till bakskåpet, utan alla dörrar. Och att stänga dem helt. Men det kommer nog snart. I morse fick jag en fin mysstund med Ia. Vi låg på soffan bägge två, hon på kudden och jag nedanför. Men efter en stund tyckte hon nog det blev för varmt, för hon dröp ner på golvet nedanför soffan. OCh när yngsta dottern kom hem mitt på dag och la sig på hallgolvet kom Ia och la sig på dotterns mjuka pälsklädda luva till jackan och dottern fortfarande i jacka och luva. Det såg också väldigt mysigt ut.Nu har Ia lugnat ner sig och gått och lagt sig under en sån där liten gungstol flätad av bananblad som IKEA säljer, eller i alla fall sålde. Det är som en liten hundkoja, förmodligen mysigt om man tycker om kojor. När hon kommit till ro ska jag bära henne till hennes sovplats, precis som man gjorde med sina barn när de var små och somnade på fel plats.

...nu får vi springa flickor (som Bernt Dahlbäck skulle ha sagt)Jag sitter alltså hemma och arbetar idag, och emellanåt hör jag en talgoxe sjunga utanför fönstret. Det ger på något sätt en liten känsla av föraning till våren. Den kanske kommer trots allt. Och med den Vespaåkande.

Jobbet har begåvat mig med en ny telefon, för jag tyckte inte den gamla var så bra längre. Nu har jag fått en SonyEricsson M600i, och till skillnad från min gamla kan man lagra en massa musik på den och lyssna på när det är tråkigt på jobbet. Så nu sitter jag här hemma och laddar ner lite bra musik på telefonen, och då hittar jag en gammal favorit, Bernt Dahlbäck. Är det någon minns honom? Underbara låtar som Bumpa på, Ba-babba-babba (Kanoner), Du börjar lika kärring banne mig och syster Jane. Sanslöst roligt. Bernt dog alltför ung, och är troligen bortglömd av de flesta idag. Men inte av mig.

Det heter ju att man vabbar när man är hemma från jobbet för att ta hand om sjuka barn (För er som inte är bekanta med termen vabbar kan jag förklara att det är verbformen av förkortningen VAB som alltså betyder Vård Av Barn), och följdaktligen måste det heta att man vovvar när man är hemma med sjuk hund. Men vad det betyder har jag inte lyckats klura ut ännu. Förslag?Ias sjukdom är inte helt klarlagd, men det kan vara kennelhosta. Det låter ungefär så på henne. Och på andra som vi rådfrågat. Men dessutom har hon börjat nysa också, så det kanske bara är en vanlig förkylning. Hur som helst vill dom inte ha henne på dagis idag, och det var inte heller något som veterinären rekomenderade, men konstigt nog föreslog inte veterinären något besök. Så det blir väl till att vara hemma några dagar för Ia. Hoppas bara hon är frisk till utställningen på lördag.

En dag som gjord för att umgås med hunden. Frun gick morgonpromenaden medan jag gjorde morgonfika. Sedan åkte vi iväg för att uträtta några ärenden och på vägen hem passerade vi en liten skog där vi la två spår till Ia. Sedan hem och dricka lite espresso, och sedan en promenad tillbaka till skogen, och så fick Ia spåra. Det första spåret gick väl sådär, hon tappade bort sig några gånger, men med linan halades hon tillbaka, och så småningom hittade hon i mål. Till det andra spåret sa jag åt frun (som är spårförare) att hålla kortare lina, så att hon inte kan dra iväg för långt från spåret. Men det behövdes inte, det spåret gick klockrent, nästan. Bägge dessa spår var betydligt längre än de vi lagt tidigare, vilket jag tror var bra, för då han hon liksom lugna ner sig medan hon spårade. Tidigare har hon ju varit så ivrig, så hon har tappat koncentrationen. Nästa gång ska vi prova med ett ännu längre spår, så får vi se hur det går. Hemkomna från spårandet fortsatte jag träna Ia att stänga köksluckor. Och stora framsteg gjordes. Nu har jag nästan betingat ordet stänga och om luckan bara är lite öppen stänger hon den innan hon för belöningen. Efter att ha spårat och stängt köksluckor var hon alldeles slut, och har sovit hela eftermiddagen.Efter middagen åkte vi hem till svärmor, för jag skulle titta på hennes högtalarkabel. Hemma hos henne har Ia bara varit en gång, på julafton, men svärmor har hon träffat ofta. Därför var det extra spännande att se om Ia skulle välja rätt radhusingång . Och det skulle hon. Hon gick rakt in. Hundar har ett osvikligt både lukt-sinne och –minne. (Att Ia var inne på varenda radhusingång före svärmors, hör ju inte hit). När vi ändå var där tog vi kvällspromenaden på ängarna utanför svärmor, och Ia fick springa i lina. Det var kanoners kanon för en liten hund. Hemkomna var det dags för lite te och scones, och gissa vem som travade runt soffbordet och i soffan medan vi spes te och scones med jordgubbssylt och vispgrädde.

Så har ännu en dag gått i det la famiglianska hemmet. Dagen började med en härligt promenad, jag och hund. Dessvärre hade jag svårt att återupprepa det vi gjorde härom dagen, dvs hon följde mina tempoväxlingar. Jag får inte så bra kontakt med Ia som krävs för denna övning. Hon bara sticker iväg, även om hon inte alltid drar. Men det blev i alla fall en fin promenad. På kvällen hade vi gäster, och Ia uppförde sig exemplariskt. Utom när vi tittade på melodifestivalen. Då tittade hon uppfodrande på frun och skälle på sitt speciella sätt som betyder "gör nått, sitt inte bara där". Jag gick ner med henne och påbörjade träning av något nytt. Jag tänkte jag skulle lära henne stänga köksluckor. Ja, kanske inte de som är ovanför diskbänken (även om Ia själv inte skulle ha något emot att hoppa upp på diskbänken för att nå de luckorna), men väl de som är längs golvet. Det gick väl sisådär, hon var lite rädd för smällen som blir när luckan slår igen. Så jag började med att stänga luckan själv och belöna när det smällde. Så småningom fick jag henne att nudda dörren med nosen för att få belöning. Och sen var det dags att bryta. Och sedan var det läggdags för flera stycken i familjen.