Det berättas inte så mycket från dagis numer. Jag undrar vad som händer där egentligen. Jo, hundarna bli smittade av vinterkräksjukan. Den grasserar på dagis just nu. Får se om jag måste vovva någon dag framöver.Det blev tji kvällspromenad för Ia i alla fall. När vi gått drygt 100 meter hade hon lapat i sig ja i alla fall bortemot en 20 småstenar. Det torde väl motsvara en knapp halv deciliter. Jag tyckte det räckte, så vi gick hem igen. Och sedan dess har hon bara legat och sovit. Hon kanske var trött och inte ville gå ut i det kalla vädret, så hon åt grus för att snabbt få komma in igen. Fan vet.

Idag var jag inne på Kahls kaffe och köpte mig en espresso på lunchen. Som den i och för sig tämligen okunnige, men ändå påläste espressodrickaren jag är, så vet jag att tiden det ska ta för 3cl vatten att pressas genom kaffet till en espresso är någonstans mellan 20 och 30 sekunder. Hastigheten regleras med malningsgraden, mängden kaffe och hur hårt man stompar kaffet. Därför tittar jag alltid och tar tid när jag köper en espresso, bara för att se om dom kan något. Man behöver i och för sig inte titta, för man känner på smaken om den är rätt gjord eller inte. Men jag tittar i alla fall, så även idag. Jag ser då ganska raskt att det rinner för fort, det ser man liksom på strålen ner i koppen. Det ska inte droppa, inte rinna, utan liksom skruva sig ner. Det gjorde det inte idag. Och då står man där i valet och kvalet. Ska jag säga till att det blir fel eller ska jag inte? För vad vet egentligen jag? Naturligtvis hade jag rätt, kaffet blev äckligt.

Med anledning av mina tankar om att sova hos sina elefanter i gårdagens hunddagbok, kommer här en liten omröstning om din relation till ditt eventuella husdjur.

Klart är att våren och sommaren lockar mest. Vi är några som längtar efter premiärturen på Vespan, och vi är ungefär lika många som vill ha raggmunk och fläsk. Däremot verkar det inte finnas en enda båtägare bland mina läsare, för det är ingen som längtar till sjösättningen. Märkligt.

Jag har aldrig längtat så LITE efter att köra Vespa som i morse. När jag stack ut snoken genom ytterdörren möttes jag av -17 graders kyla. Fy fan vad kallt det skulle vara att köra Vespa till jobbet idag. ............eller...........Jag har aldrig längtat så MYCKET efter att köra Vespa som i morse. När jag stack ut snoken genom ytterdörren möttes jag av -17 graders kyla. Fy fan vad skönt det skulle vara att få glida iväg i en ljummen sommarkväll på Vespan.

I går hade jag det kanske tvivelaktiga nöjet att besöka huvudstaden. För att nöjet skulle bli något mindre tvivelaktigt begav jag mig till Sibyllans kaffe- och te-handel för att köpa lite, ja vad då? Jo, kaffe och te så klart. När jag hade köpt "vanligt" kaffe och te flög fan i mig, och jag gick loss på världens dyraste kaffe, Jamaica Blue Moutain. Detta kaffe är också det godaste kaffe jag någonsin druckit, tveklöst, men är det verkligen värt 800 kronor kilot? Nej, det är det inte. Men å andra sidan, får jag ut 10 koppar av ett hekot blir det i alla fall inte mer än 8 kronor koppen. Och vad kostar ett bra rödvin till en fredagsmiddag? Knappast mindre i alla fall.