Som hastigast: Efter middagen la frun två spår medans jag gjorde annat. Sedan fick Ia spåra, och första gick väl sisådär, det andra gick klockrent. Sedan promenad och så hem. Eftersom det regnade ute var det också mycket sniglar ute. Ia är som ett barn; hon måste peta på alla sniglar och se att de drar in antennerna och kryper in i skalet. På vägen hem hände en spännande sak.

Det har liksom blivit lite mycket nu senaste veckorna i allmänhet och senaste dagarna i synnerhet. För närvarande upprätthåller jag två tjänster på jobbet (dock utan dubbel lön) och det tar på krafterna. Och det tar min tid i anspråk. Man hinner varken läsa och kommentera andras bloggar eller skriva på sin egen. Hittills har jag gjort halvhjärtade försök att upprätthålla någon slags god bloggkultur, men jag tror inte det går så länge till. Till den (eller möjligen de) av er som undrar vart jag tagit vägen, kan jag säga att jag jobbar. Jag återkommer när jobbet tillåter. Men för principens skull ska jag i alla fall försöka hacka ihop en hunddagbok varje dag. Men troligt är att den blir lika futtig som de två senaste dagarna.

Öhhhhhhhh, vad har hänt idag? Själv har jag varit på jobbet från klockan 8 till klockan 18.00, sedan full fart hem på Vespan, äta middag på 10 minuter och sedan arbeta fram till kvart över tio. Vad hunden har gjort har jag fan ingen aning om.

Jo förresten, hunden och jag, och frun var ute och promenerade efter middagen. Men sen vet jag inget.

Öhhhhhhhh, vad har hänt idag? Själv har jag varit på jobbet från klockan 8 till klockan 18.15, sedan full fart hem på Vespan, äta middag på 5 minuter och vidare till årsmöte i villaägarföreningen (jag sitter ju med i styrelsen, och då kan det vara lämpligt att närvara på årsmötet), sedan hem och arbeta mellan halv tio och midnatt. Vad hunden har gjort har jag fan ingen aning om.

I helgen var jag och lämnade in gräsklipparen på reparation, då den inte gick speciellt bra i höstas och nu inte alls ville starta. Fel på membramet sa verkstaden när jag lämnade in den. En liten trevlig verkstad, hjälpsamma och kunniga. Det märkte jag redan för några år sedan då jag var tvungen att besöka dem för att en stor jävla sten kröp in under gräsklipparen. Nu visade det sig att de, förutom att vara trevliga, hjälpsamma och kunniga, också hade hundar anställda. Vad jag kunde förstå handlade deras arbetsuppgifter inte så mycket om att laga gräsklipparna utan mer om personalvård och hantera kundrelationer. En new foundlandshund och en cavallier king charles spaniel (eller vad den nu heter). Jag var tvungen att hälsa på hundarna, och jisses vad en new foundlandshund har stor tunga. Och den gillar den att slicka folk i ansiktet med. Efter att ha blivit ordentligt slickad i ansiktet kände jag en välbekant doft. Inte av hund, utan en doft jag kände igen från en klasskamrat som jag ungicks lite med för 28 år sedan. Och hans föräldrar hade också new foundlandshundar. Uppenbart är att new foundlandshundar har en unik, och lätt igenkännbar doft. Det behöver man inte ha en hunds luktsinne för att konstatera.

Tillbaka på dagis för Ias del. Men som omväxling blev hon hämtad väldigt tidigt idag, för frun hade inte ork/lust  att vara kvar på jobbet så länge. Men inte fan blev det roligare för Ia för det. Dagen lågvattenmärke var nog när vi kammade ut lite tovor ur hennes päls. Men det finns chans på fler lågvattenmärken, för flera tovor är kvar. Sedan blev det långpromenad för fru och hund medans jag var på möte. När jag kom hem fick Ia tokfnatt och for runt huset i en jävla fart. Och extra roligt blev det när vi började dra lakan, då ville Ia verkligen vara med. Men det fick hon inte!

En söndag lik flera andra. Upp tidigt, äta frukost, åka iväg till vännerna och gå en morgonpromenad med hund, hem till deras trädgård och fika. Det har vi gjort förr. Men sedan började helvetet. För Ia. Vi ägnade hela dagen åt trädgårdsarbete. Och Ia hade skittråkigt. Först framåt kvällen blev det promenad för henne igen. Å andra sidan var det för varmt mitt på dagen för att det skulle vara skönt med en promenad.  Och så var den dagen till ända.

Dagen började tidigt med morgonfika (inte för Ia men för oss andra). Sedan begav vi oss (Ia också) till "hundön" där Ia fick springa lös så mycket hon ville, och det ville hon. Sedan gick vi en promenad runt i parken. Då får vi se och höra en massa människor och hundar som står och spanar ut över vattnet. Vad tittar dom månne på? Jo, hur en hund är ute och simmar i dammen och jagar gässlingar, och det är en jädrans väsen på gässen. Ägaren till hunden står vid stranden och ropar, visslar och gestikulerar, men inte fan kommer hunden till stranden. Jag tycker nog att det är lite oansvarigt att släppa lös sin hund i en damm full med fågelungar.

Därefter har dagen för Ia kanske inte varit fullt så rolig. Inga promenader och inget spårande eftersom vi varit upptagna med annat. Dock har jag förfärdigat en långlina som hon kan ha på sig när hon går "lös" i trädgården, vilket hon har gjort en del. Det fungerar rätt så bra, för att inte säga väldigt bra.

Sent på kvällen gick jag kvällspromenaden. 18 grader varmt, nästan mörkt ute och näktergalen som sjunger. Kan det bli bättre? NÄ!