Fan, jag fick inte vara med på hundkursen idag heller. Eller fick och fick. Jag valde själv att åka på en konferens för Tempel Riddare Orden i stället. Jag kände att det var vad som förväntades av mig, och dessutom var det roligt också. Men kanske att det hade varit roligare att vara med på hundkursen och lära sig hur man lägger viltspår. Så nu vet jag inte det. Men jag vet att det gick bra. Och det som gick allra bäst var att Ia inte var överförtjust i rådjursklöven i slutet av spåret. Den var till och med läskig tyckte hon. Men spåret var roligt. De andra hundarna däremot, 2 golden och en spaniel tog stolt klöven i munnen och bar iväg. Och det gör väl inget att Ia inte har riktig smak på vilt. Det är ju trots allt svamp hon ska söka. Och gissa om viltspår är tröttande. Svar ja, det är det. Hela eftermiddagen har hunden sovit, men framemot middagen piggnade hon till, så vi kunde gå på kvällspromenad. Sedan har Ia blivit duschad och schamponerad inför nästa helgs utställning. I morgon ska vi lägga sista handen vid frisyren. Hoppas sedan att det duger för utställningen så att vår uppfödare slipper ta fram stora fårsaxen och liksom fixa till det. Så var det ju nämligen sist. Vi tyckte vi hade ( frun tyckte hon hade) klippt väldigt mycket, det vara bara att forma huvudet, men uppfödaren klippte bort mycket mer än vad vi (frun) hade gjort. Det blir nog bra med det i alla fall.

Nu äntligen har jag kommit på en ny fråga att ställa till alla er läsare. Jag har visserligen snott den från Fru Fundersam, men det skäms jag inte för.

Den gamla omröstningen, om vad som är viktigast att fokusera på när man som förstagångshundägare just fått sin första valp. Det blev dött lopp mellan "Var tydlig med att sätta gränser redan från första dagen, så hunden lär sig vad som gäller" och  "Fokusera främst på kontaktövningar så hunden lär sig att ta kontakt med dig, och inte tvärt om". Dessa två alternativ "vann" överlägset.

Idag har jag gått. För långt. Njae kanske inte, men alla tre promenaderna har jag gått med Ia.  I runda slängar två timmar. Jag har brännt så mycket fett så det är nästan inget kvar av mig längre. Även idag har alltså Ia varit hemma från dagis. Och hon har tyvärr fått vara ensam hemma lite för länge. Inte i ett sträck (som somliga andra stackars hundar idag), men totalt sett. När hon inte varit ensam hemma har hon lekt med den så kallade Dog Boxen. Där ska hon ta en klots och stoppa ner i lådan så kommer det ut en godisbit. Nu börjar det fungera helt utan problem påstår frun, som lekt med den idag.

Jag tycker Ia blir gladare och gladare när man kommer hem för varje dag som går. Idag var hon alldeles tokig när jag kom hem, och ville sitta en massa i knät på mig. Men det är klart, detta var ju mitt främsta skäl till att jag ville ha hund, (När vi väl fått hund har jag insett att det finns fler och ännu bättre skäl till att ha hund) så jag ska inte klaga.

Den andra dagen är den första lik. Sammanfattningsvis kan man väl säga att denna dag var tämligen lik gårdagen. Dock har barnen i huset lyckats lära Ia att sitta på äldsta dotterns rygg när hon leker "björnen sover". Vidare har frun lyckats få lite stil på aktiveringsleksaken Dog Box. Den sägs fungera riktigt bra nu. Men det trodde jag ju om apan också, så fan trot. I alla fall är både hund och jag trötta nu, så det blir inte mer skrivet idag.

Men så var det dags att vara hemma från dagis igen. Inge roligt alltså. I synnerhet inte nu när jag har så förbannat mycket att göra på jobbet. Så denna vecka får frun vara hemma så mycket det bara går. I alla fall morgonpromenad med mig. Sedan ensam några timmar, sedan lunchpromenad med frun (som var hemma några timmar) sedan ensam några timmar (eller blev det kanske bara någon). När jag kommit hem och käkat middag ville Ia leka. Jag har ju tidigare skrivit att jag lyckats lära henne att lägga sin apa i en tvättbalja. Så det övade vi lite mer på idag, bara för att hålla igång. Och det gick väl sisådär. Men sedan plockade jag undan tvättbaljan och fick efter en stund se Ia hämta apan och lägga den på golvet där tvättbaljan brukar stå då vi övar. Mao, hon har inte fattat ett dugg. Eller snarare, jag har inte lyckats lära ut speciellt mycket. Och sedan lekte vi en massa olika saker. Hon var outtröttlig, men så fort frun kom hem begav vi oss ut på en LÅNG kvällspromenad (fan vad jag är trött). Kvällspromenaden innehöll en hel del lösspringande. Och nu är både hund och jag döda.

Som tidigare meddelats hade lilla mamma 70-årskalas i lördags, och svärmor 60-årskalas i måndags. Som en konsekvens av det har jag käkat rostbiff och potatissallad till lördag middag, söndag middag, måndag middag, tisdag middag, onsdag lunch och onsdag middag. Det har ju givetvis varit helt frivilligt, så uppenbarligen tycker jag att det är ganska gott. Jag skulle inte ha några problem att äta det några dagar till på raken även om det börjar bli lite tjôtigt, men jag längtar faktiskt efter lite annan mat. Raggmunk till exempel. Eller fläsklägg och rotmos. Eller så.

Nej, Ia har inte demonstrerat idag. Det fick hon inte för oss. Däremot har det promenerats en del. Och så har vi ägnat oss åt lagottovård. Vi har försökt reda ut tovor i pälsen, vi har klippt klor (eller det kanske var i går förresten), och vi har klippt päls. Frun var särdeles nöjd. Så här bra har hon aldrig klippt tidigare. Vid hundklippning brukar vi ha en del polemik king hur lång pälsen ska vara. Jag står och skriker klipp mer, och frun, som alltså håller i saxen, vägrar konsekvent att göra som jag säger. Men idag har hon faktiskt klippt riktigt mycket. Det kanske skulle gå att klippa ännu mer, men jag nöjer mig så här långt. I övrigt har det inte hänt speciellt mycket i hundsverige. Vad jag vet.