Det är någon människa som på Google har sökt på ordet Waldorf-kanin och kommit till min blogg. Man tror ju inte det är sant. Den människan kan ju inte vara klok. Och i det inlägget där jag skrev om Waldorf-kanin bad jag uttryckligen den som läste inlägget och kommit till det genom att ha googlat på Waldorf-kanin, att liksom förklara sig och berätta varför i helvete man googlar på just det ordet. Tyvärr har jag inte fått någon kommentar ännu. hmmmmmmmm

Idag berättas det från dagis att Ia har betett sig lite konstigt. Idag också. Dom sa det redan igår, men det fäste jag ingen större vikt vid. Vad "konstigt" betyder har jag inte riktigt fått grepp om, men hon blev till exempel väldigt rädd för vajande flaggor idag. Det kan ju finnas tusen skäl till detta. Ett kan ju vara att hon blev lite skrämd/berörd av alla besökarna på kalaset i söndags. Ett annat skäl kan ju vara att hon efter söndagens lilla malör med springer spanieln är lite rädd för andra hundar. Men vi talar alltså inte om något konstigt rent fysiskt, utan beteendemässigt. Lite grann för att själva se hur Ia beter sig, och också för att stärka hennes självförtroende (om det nu var det som fått sig en liten knäck av något skäl), tog vi med henne till ett inomhusköpcenter nu i kväll. Där är det mycket folk, mycket rörelse mycket nya saker och faktiskt mycket av det mesta. Men Ia betedde sig som förväntat, och passivitetsövningar fungerade utmärkt, så vi kunnde inte se något av det som dagis kallar konstigt beteende. I morgon ska jag be dagis tänka på och kolla om det kan vara andra hundar som skrämmer Ia lite. Det känns nog som det mest troliga.

De senaste veckorna tycker vi att Ia har käkat lite dåligt. Man har varit tvungen att truga i henne maten. Lek och annat har krävts för att hon ska äta. Detta har dock inte gällt godis, utan bara basfödan. Men från dagis har det sagts att hon käkar hur bra som helst. På dagis har dom inte samma mat som vi har här hemma, men lite konstigt har det verkat. För att  försöka hitta felet, köpte vi idag samma mat som dom ger på dagis. (Käkade hon inte den hemma kunde man ju misstänka att det var något i miljön som inte var bra. Och åt hon maten även hemma kunde man ju misstänka att det var den vanliga hemmamaten det var fel på.)  Och sipåfan, nu slängde hon sig över maten och den var uppäten snabbaren än snabbt. Så då var det mysteriet löst. Synd bara att vi just köpt en 10-kilossäck med den mat hon inte gillar. Någon som vill köpa 8 kg MeraDog? Ni kan få den billigt.