Under morgonens hundpromenad slogs jag av en tanke. Om vi tänker oss två människor som aldrig haft hund tidigare, och så köper de en hund som inte är en typisk förstagångshund (dvs i stort vilekn ras som helst, utom möjligen labrador eller pudel). Vidare tänker vi oss att de inte har orkat läsa några böcker om hundar. Med all säkerhet kommer den ene av dessa två att bli en bättre hundägare än den andre i så mening att den lyckas bättre att uppfostra sin hund till att fungera bättre i samhället. Då undrar jag; vilka egenskaper, vilka beteenden är det som gör att vissa personer utan egentliga kunskaper kan hantera en hund? Förslag någon?

Redan klocka sju började hunddagen i morse. Då steg vi upp för att åka till parken med öarna där man kan släppa sina hundar lösa. Vi var där strax efter åtta, och då var det inte så mycket folk. Eller hundar. Ia tycker verkligen det är roligt att springa lös. Och det är inga problem att få henne att komma när man ropar. En gång satte hon dock iväg, ganska målmedvetet såg det ut som, mot vattnet, men hon ändrade sig och kom tillbaka. Så dt fungerade mycket bra tills det kom en störning. Störningen var en annan hundägare med fickorna fulla av köttbullar och kycklingbitar. Ia hängde som ett häftplåster på henne. Jag hoppas hon tyckte det var jobbigt, för det skulle hon ha. Hennes tollare sket och hon sket. I att plocka upp efter hunden. Väl hemma igen åt vi frukost och sedan begav jag mig iväg på möte. Då passade frun på att öva sök i trädgården, men lyckat resultat. När jag kom hem igen gick vi på en promenad i grannskapet. En liten bit bort finns en ganska stor äng och på den släppte vi Ia lös igen. Jag tycker det är lite läskigt att inte ha henne under full kontroll, men som sagt, det fungerar. Hon kommer när man ropar. Vi har med andra ord lyckats lägga en hyfsad grund för fungerande inkallning. Och det är ju bra, för man vill ju gärna släppa lös henne, för hon tycker verkligen det är roligt att springa fritt.

Efter middagen har yngsta dottern och Ia övad DogBox igen. Och fortfarande har inte Ia kommit på vad och hur hon ska göra. Perfekt. Om en stund är det TV-program vi vill se på. Jag hoppas Ia är tillräckligt trött då för att inte störa oss för mycket.

Som jag tidigare skrivit om gick jag en så kallad baristakurs förra veckan för att lära mig göra espresso. Dessvärre har jag inte haft något bra kaffe hemma sedan dess, och vidare fick jag lära mig att jag behöver en bättre tamp än den jag har. (Tamp är den där mojängen man pressar ihop kaffet med.) Idag passade jag på när jag ändå var inne i stan att köpa nytt kaffe och en tamp. Kaffe fick jag men tamp i rätt storlek fanns inte. När jag kom hem och skulle fylla på det nya kaffet i kvarnen passade jag på att göra ren den. Det fick jag nämligen lära mig på kursen att kvarnen måste hållas ren. Kaffe innehåller fett, och fettet fastnar i kvarnen och såsmåningom härsknar det. Och när jag plockade isär kvarnen hittade jag mycket gammalt härsket kaffe. Så trots att jag saknar en riktig tamp, blev espresson MYCKET bra med det nya kaffet. (Desstuom har jag kört Vespa och gosat med en lagotto, så det är inte speciellt synd om mig egentligen.)

Det är inte lätt att skriva hunddagbok när man knappt stigit upp när hunden åker till dagis, och kommer hem strax innan hunden somnar. (Denna vecka har inte varit någe bra. Jag har varit upptagen varenda kväll denna vecka.
I alla fall, så vitt jag har fått höra kan en hund inte skilja på att fuska och pussas. När yngsta dottern satt och tränade Dogbox med Ia och Ia försökte komma åt godiset på fel sätt, utbrast dottern -FUSK. Då fick hon en puss. Fetvaddsfenomen kanske.

På kvällspromenaden lär Ia ha umgåtts med den vita boxern som bor en liten bit ifrån oss. Dom hade tydligen varit lite intresserade av varandra. Hmmmmmmmmmm

Läste i tidningen för några dagar sedan att regeringen tänker avskaffa förmögenhetsskatten. Och delvis finansiera det genom minskade avdrag på pensionssparandet. Detta är för mig motsatsen till Robin Hood. "Den som har, han skall givet varda" stod det visst i bibeln, men det betydde inte att man skulle ta från de fattiga och ge till dom rika. För att framställa förslaget i en bra dager hade dessutom DN använt sig ett finurligt retoriska grepp. De hade hittat en "stackare" som skulle vinna på förslaget. En gammal man som skulle ha råd att bo kvar i sitt hus. Huset var nämligen obelånat och därmed blev det en förmögenhet som måste beskattas, vilket han inte hade råd till. Påstod DN. Men alla knösrika satar som nu blir ännu rikare nämde man inte. Och alla de som på grund av låg lön idag försöker pensionsspara lite för att de inte ska bli alldeles barskrapade den dag de går i pension, som nu får ännu svårare att få ekonomin att gå ihop, dem skrev man inte heller om. Om detta är "nya moderaterna" kan vi lika gärna ha kvar de gamla. De gav i alla fall inte sken av att vara något annat än ett parti för de redan besuttna.

Nu börjar det bli jobbigt på jobbet igen, så det är svårt att sköta sitt bloggande på arbetstid, och hemmavid hinner jag absolut inte med. Jag har i flera dagar tänkt skriva om en sak, men inte hunnit. Jag för göra ett försök om en stund.

Jag läste just ett inlägg på en annan blogg. Hannah hade vunnit pengar i en tävling men inte fått pengarna. Och just när hon eldat upp sig och blivit riktigt förbannad och tänkte ringa expressen, så kommer pengarna. Jamen så får man väl inte göra. Vad ska man göra då med sin ilska. Detta får mig osökt att tänka på ett tillfälle för flera år sedan. Av något numer bortglömt skäl var jag tvärförbannad. Jag var inne i stan och kände att jag behövde avreagera mig på något. I hopp om att kunna reta en bilist till vansinne går jag ut på ett övergångsställe precis mitt framför bilisten, som uppenbarligen inte hade någon som helst koll på övergångsställen och annat trams. Visserligen var det en kaxig Audi som höll på att köra på mig, men i stället för en lättretad yngling som jag kunde få skälla ut, satt det en mycket ångerfull tant bakom ratten och utstrålade förlåt med hela sin själ. Och henne kunde jag ju inte skälla ut för det hade ju inte givit något tuggmotstånd, vilket var vad jag behövde.

Denna dagen väldigt lik gårdagen, men med den skillnaden att jag varken hämtade eller lämnade hund på dagis idag. Jag har för övrigt inte varit hemma alls nästan. Men jag hann hem till kvällspromenaden, och det var tur för den var fin. Tidigare på kvällen söktes det godis i trädgården igen och det gick bra. Likaså lektes det med hundlådan (Dogbox), och Ia blir fortfarande frusterad för att hon inte riktigt kommer på hur det fungerar.