I ottan steg vi upp, kokade kaffe, tände en brasa och morgonfek med världens mysigaste hund. Sedan lämnade vi motvilligt brasvärmen och begav oss iväg på en hundutflykt. Vi åkte till den slottspark jag skrivit om tidigare, där det finns "öar" som hundarna får springa lösa på, och där Ia hoppade i vattnet sent i höstas. Eftersom vi åkte ganska tidigt hoppades vi få vara ganska ensamma. Det fick vi också, men inte helt. Några andra hundar var också där. Det var länge sedan Ia fick springa så fritt, så hon var alldeles överlyckligt och toksprang runt oss i början. Senare lekte vi kurra-gömma med Ia, och vi övade inkallning och så. Och jag måste säga att den berömda tonårsfetvadden märks det inte så väldigt mycket av. Hon kommer ganska fint när man ropar på henne. Efter en liten stund kommer den farandes en liten fjollterrier. Ägarna syns inte till och hunden springer över hela ön, och även över bron till nästa, och så tillbaka igen, och fortfarande inga ägare. Ia och fjollterrierna leker lite och det verkar väl OK. Så småningom kommer ägarna gående, och de verkar tämligen ointresserade av sin hund. Vi går över till andra ön, och där leker hundarna vidare. Rätt var det är sätter sig fjollhunden och skiter. Men inte plockar den upp efter sig, vilket den skulle behövt, för ägarna var någon helt annanstans och hade ingen aning om vad hunden gjort. Vi lämnade öarna och promenerade vidare och åkte sedan hem för att äta frukost.

Sedan åkte vi iväg och la två spår. Åkte hem och grejade en del, gick tillbaka till spåren och lät Ia spåra. Hon var lite stirrig i det korta första, men hon hittade rätt utan större hjälp. Det andra längre spåret verkade det som om hon inte riktigt orkade med, men så småningom hittade hon rätt där också. Sedan fortsatt promenad och hemgång. Joxa hemma, laga mat, äta, gå på ny promenad med hunden och sedan började förberedelserna inför lilla Stockholm. Ia duschades och schamponerades och ut ur duschen kom en liten ynklig spansk gatukorsning, som när den torkat visade sig vara, ja just det, Ia. Därefter vidtog tovutredning och även vi lyckades trolla fram en Elisabeth Höglund till slut. (Ias syster Basta genomgick en tovutredning för en tid sedan. Och enligt utsago såg hon ut som Elisabeth Höglund efteråt) Många tovor var det, och alla blev inte utredda, men ganska så många. Därefter var det sovdags eftersom somliga skall upp mitt i natten för att baka bröd.