Under morgonens hundpromenad slogs jag av en tanke. Om vi tänker oss två människor som aldrig haft hund tidigare, och så köper de en hund som inte är en typisk förstagångshund (dvs i stort vilekn ras som helst, utom möjligen labrador eller pudel). Vidare tänker vi oss att de inte har orkat läsa några böcker om hundar. Med all säkerhet kommer den ene av dessa två att bli en bättre hundägare än den andre i så mening att den lyckas bättre att uppfostra sin hund till att fungera bättre i samhället. Då undrar jag; vilka egenskaper, vilka beteenden är det som gör att vissa personer utan egentliga kunskaper kan hantera en hund? Förslag någon?

Redan klocka sju började hunddagen i morse. Då steg vi upp för att åka till parken med öarna där man kan släppa sina hundar lösa. Vi var där strax efter åtta, och då var det inte så mycket folk. Eller hundar. Ia tycker verkligen det är roligt att springa lös. Och det är inga problem att få henne att komma när man ropar. En gång satte hon dock iväg, ganska målmedvetet såg det ut som, mot vattnet, men hon ändrade sig och kom tillbaka. Så dt fungerade mycket bra tills det kom en störning. Störningen var en annan hundägare med fickorna fulla av köttbullar och kycklingbitar. Ia hängde som ett häftplåster på henne. Jag hoppas hon tyckte det var jobbigt, för det skulle hon ha. Hennes tollare sket och hon sket. I att plocka upp efter hunden. Väl hemma igen åt vi frukost och sedan begav jag mig iväg på möte. Då passade frun på att öva sök i trädgården, men lyckat resultat. När jag kom hem igen gick vi på en promenad i grannskapet. En liten bit bort finns en ganska stor äng och på den släppte vi Ia lös igen. Jag tycker det är lite läskigt att inte ha henne under full kontroll, men som sagt, det fungerar. Hon kommer när man ropar. Vi har med andra ord lyckats lägga en hyfsad grund för fungerande inkallning. Och det är ju bra, för man vill ju gärna släppa lös henne, för hon tycker verkligen det är roligt att springa fritt.

Efter middagen har yngsta dottern och Ia övad DogBox igen. Och fortfarande har inte Ia kommit på vad och hur hon ska göra. Perfekt. Om en stund är det TV-program vi vill se på. Jag hoppas Ia är tillräckligt trött då för att inte störa oss för mycket.