Idag har det också varit en fin höstdag. Men till skillnad från gårdagen var denna dag av TYP 1.  Morgonpromenaden blev först efter frukost, men då orkade vi gå riktigt långt. Vilket vi också gjorde.  Sedan åkte vi för att köpa en grensax på skaft, så vi skulle kunna toppa häggmispelhäcken, vilket vi delvis gjorde när vi kom hem. Ia lullade omkring i trädgården och hade det trevligt. Hon gillar verkligen vår lilla skogsdunge på tomten.

Efter middagen åkte jag iväg på Världens Barn-insamlingsmöte, och frun och Ia var ute och gick. Ia fick springa lös lite i skogen en bit bort, och sedan gick de vidare. När jag äntligen kom hem från mötet var det dags att klara av veckans pälsvård. Den bestod denna vecka av att klippa till ansiktet,vilket enligt utsago från den som gjorde det, inte var speciellt lätt. VI har också kammat lite på övriga kroppen. Det behövdes. Men eftersom vi kammade huvudet ser hon just nu ut som en dandie dinmont terrier. Det kanske lägger sig till i morgon så vi kan jämna till huvudet.

Nu har vi anmält oss till Växjö (lugn Tessan, det är först i morgon anmälningstiden går ut.) Nu ska vi bara hitta någonstans att sova också.

Det var ju inte direkt till någon underbar höstdag med hög luft, solsken och fina färger man vaknade upp i morse. Snarare tvärt om. Det var till en underbar höstdag med mild luft, regnet hängades ovanför trädtopparna och dimma som gjorde att alla färger blev gråa, man vaknade upp. Helt enkelt en dag för den sanne höstälskaren (se tidigare inlägg) Dagen började med en morgonpromenad för Ia, och kaffekokande för mig. (Vad frun gjorde får ni kära läsare gissa själva. Att barnen sov behöver man inte vara Einsteins för att räkna ut) Så småningom pallrade vi oss ut till bilen och åkte upp till fruns systers snart-sambos sommarställe någonstans utanför Norrtälje. Under färden blev höstvädret bara bättre, det började nämligen regna.

Besöket inleddes för Ia del med att hon för första gången fick träffa fruns systers katt Emil. Ia har ju inte tidigare varit speciellt intresserad av katter, men den här katten var ganska nyfiken, och Ia ville gärna hälsa. Men Emil valde att stanna på någon halvmeters avstånd eftersom Ia verkade så vansinningt nyfiken. Tyvärr var det ju inte läge för promenad i omgivningarna eftersom regnet tilltagit så mycket att ingen människa utan vettigt regnställ kunde vara ute, så vi satt inne och fikade i stället. Men för att ändå i bregränsad omfattning få njuta av det underbara höstvädret, grillade vi korv över öppen eld, i riseldartunnan, och sedan åkte vi hem.

När vi kommit hem hade det börjat klarna upp, och kvällspromenaden med Ia skedde i ett underbart väder. Fortfarande lite dimma, 14 grader och molnen som drog undan. På promenaden mötte vi den vita boxern från grannskapet. En boxer som verkligen är på! Det är en snäll hund, om än lite ivrig, och Ia kände väl sig inte riktigt komfortabel med den intensitet i umgänget som boxern ansåg vara normal. Hur som, efter en dryg timmes promenad var vi hemma.

Ännu har ju inte rallylydnadskursen börjat, men vi har ändå börjat träna på de olika momenten. Inte för att det går så himla bra alla gånger, men det känns som om det inte kommer bli särskilt svårt när vi sätter igång på allvar. En lagotto verkar ju vara som klippt och skuren för rallylydnad. Återkommer om det när vi börjat kursen. Då kanske man får revidera sin uppfattning

Ikväll var jag och Tommy Körberg på Stampen och tog en öl. Eller jag drack kaffe och coca cola, men Tommy drack öl. I alla fall såg det ut så. Jag kunde inte fråga honom för han stod på andra sidan lokalen. Eller i alla fall tror jag det var Tommy Körberg. Jag tyckte det såg så ut.

...vet vi ju tack vare Fredrik Lindström. Det är helt enkelt för att kolla lufttrycket.(Öhhh) Men har någon forskat i det snarlika beteendet när det gäller män och gitarrer. Hur många gånger har jag inte sett män komma in på Stampen, köra ner händerna i byxfickorna, manligt tåga fram till scenen och ställa sig bredbent, försökt anlägga en kännarmin och betraktat de gitarrer som står uppställda. Än så länge har jag inte sett någon man sparka på förstärkaren, men det är nog bara en tidsfråga innan de gör det också.

Och när man kommer i samspråk med någon, vill dom tala om hur duktiga artisterna är på att uttrycka sig med hjälp av musik? NIX!! Dom vill enbart tala om vilken gitarr dom själva har, och om singel coil-mikrofonen på Gibson Les Paul försvann och ersattes av humbuckingmikrofonen 1957 eller 1958. Fan, det skiter väl jag i. Jag vill lyssna på BLUES.

Idag fick jag den stora äran att lämna Ia på dagis, eftersom jag behövde bilen. När jag skulle åka och hämta Ia efter jobbet ringde jag frun bara för att stämma av läget. Det visade sig då att vi tydligen kommit överens om att hon skulle hämta Ia, och det hade hon redan gjort, och påbörjat 50-minutersvandringen hemåt. Det var dock den enda promenaden Ia fått på hela kvällen, för sedan har det varit TV non stop. Utom för de som varit på Stampen. Men när jag kommit hem blev det en liten kvällspromenad för Ia. I övrigt har nog kvällen varit ganska tråkig om man varit hund hemma hos La famiglia. Men i helgen, då ska vi kompensera för allt vi inte gjort denna vecka.

Ikväll ger jag fanken i Idol och drar till Stampen och lyssnar på Emil & the Ecstatics, dvs Blues med inslag av hammondporr.

Ia är nog fortfarande inte helt löpfri. Det berättas från dagis att även idag var hon tvungen att vara med bara tikar. Hanhundarna hade börjat slåss om Ia när hon var med dem. "Hon är min", var det flera hanar som hade tyckt.

Under kvällspromenaden har det övats en hel del. Riktigt på vad vet jag inte, för jag var inte med. Men bl a tempoväxlingar, och det går utmärkt bra sägs det.  I övrigt har inte dagen innehållit så mycket spännande. För Ia.