..eller hur det nu var Helmer Bryd skaldade när han skulle skriva en sång på en engelsk skrivmanskin som saknade å, ä och ö. Vi har ju på senare tid sett hur allt fler sveska företag byter namn, så att bokstäverna med prickarna försvinner, eftersom prickbokstäver inte är gångbara i ett internationellt samhälle. Är det någon som minns skånska cementgjuteriet? Eller Stråbruken? Eller Götabanken? Idag när jag skulle köpa något lakritsgodis för att smaksätta glassen med, tänkte jag köpa gamla anrika Käck. Tror någon att det fanns kvar? ICKE!!! Men den hette inte kack, utan kick. Mycket fyndigt. Inte!

Jag har tidigare skrivit om bananglass, som jag har gjort, och som är så äcklig att endast jag vill äta den. Idag har jag gjort en glass som är ännu äckligare, så bara frun och yngsta dottern kan äta den. Lakritsgalss! Det var lite svårt att få till lakritssmaken, och den blev inte så stark. Måste fundera på ett sätt att få kraftigare smak. Och helst skulle man också behöva blanda glassen med vaniljglass, så man får två smaker på samma sked. Men detta var första gången jag gjorde denna sort, så jag får väl exprimentera vidare.

I morse när jag vakande saknades en fru. Vid en närmare undersökning visade det sig att hon och Ia låg på soffan i vardagsrummet och slaggade. Ia hade velat gå ut tidigare på morgonen och sedan hade väl frun inte orkat gå upp och lägga sig igen. I alla fall, efter frukost var det dags för morgonpromenad. Med en ganska så stirrig hund. Efter morgonpromenad påbörjades vårt dagsverke i trädgården. Under stundom var Ia med ute och ibland var hon inne. Det är i alla fall skönt att större delen av trädgården nu är inhägnad så Ia kan springa fritt. Att leta efter mat tycker hon är vansinnigt roligt.

Till min stora förvåning kunde vi idag konstatera att Ia må vara skeptisk till dammsugaren, men gräsklipparen skiter hon fullständigt i. Märkligt.

Efter middag och kvällspromenad har Ia blivit schamponerad, och därefter vidtog kamning. Och det är inget Ia uppskattar kan jag säga. Tvärt om. Om hon inte får tuggben med mycket leverpastej blir hon jävligt förbannad. Tur att det inte är utställning ännu. Nu ska vi bada bastu och sedan är det nog dags att nanna kudden (eller biabädden, om man är hund).