Eftersom jag är förbannat trött av har för avsikt att lägga mig strax får jag försöka sammanfatta hunddagen fast den inte är slut ännu.Det har varit en förhållandevis lugn dag. Ia har sovit mycket. Vi har övat lite "Följa John" inomhus. Absolut troligen inte alls i enlighet med vad som gäller för lydnad och sånt, men det var roligt tyckte vi båda.Bitandet har jag hanterat så idag att så fort hon biter för hårt i mig eller biter i mina kläder stänger jag in mig på toaletten. Och så fort hon biter på möbler kommer jag ångandes med tinner-trasan, eller i alla fal ättiksspritflaskan och en papperstuss för att stryka där hon biter. Än har det väl inte givit något vidare resultat, men kanske i morgon eller så. Dessvärre har hon fördärvat ett nytt ställe på tapeten. Självklart hände det när jag inte var hemma. (Allt ska man behöva göra själv. Inget kan man överlåta åt andra, inte ens se efter hunden i 10 minuter.) Nu tänker jag emellertid gå och sôva.

Idag skulle jag göra mig en Carbonara till lunch. Jag vet att det finns lite olika skolor om hur en sådan ska göras, men den skola jag gått i säger att det blir godast med en skvätt grädde i. Sålunda tar jag ut Kelda matlagningsgrädde ur kylen och ska hälla i. Precis innan första droppen lämnar förpackningen upptäcker jag att det inte alls är matlagningsgrädde jag håller på att hälla i; det är Kelda vaniljvisp. Fan vad de förpackningarna är lika. Har ni tänkt på det, Arla? Borde ni inte göra något åt det. Hade inte jag upptäckt mitt misstag i rättan tid, kunde resten av min dag varit förstörd. Kan ni ha förstörda människors vardag på ert samvete, ni som jobbar på Arla?

Hittade nyss familjens adressbok (den som vi köpte för att skriva upp alla bekantas adresser i, så vi, om vi kommer ihåg boken när vi åker på semester, har adresserna till alla de vi tänker skicka vykort till. Oftast glömmer vi boken, vilket numer enkelt går att hantera via mobiltelefon, WAP och Eniro). Adressboken är illustrerad med teckningar ur böckerna om Nalle Puh. (Observera att vi inte talar Disneys skitdåliga förenklade teckningar, utan orginalillustrationerna av E.H Shepard.) För varje person finns det rader för namn (så klart), adress (också ganska självklart) och telefonnummer (inte så konstigt). Men det finns också rader för mobiltelefon, fax och e-postadress. Och hur Nalle-Puhigt känns det? För mig känns det nästan som en paradox. En adressbok med Nalle Puh-tema kan inte innehålla mobiltelefonnummer och e-postadress. Möjligen flaskpostadress (alla ni som läst om den stora översvämningen förstår vad jag menar), men inte e-post! Det strider helt mot hela den filosofi som böckerna om Nalle Puh representerar.Men det kanske är nödvändigt i en modern adressbok, vad vet jag. Vi har inte ens kommit oss för att föra in några personer i boken.

Med anledningen av kommentaren från Marie på inlägget om ensamstående föräldrar, vill jag nog göra ett förtydligande. Det var sent när jag skrev och jag var nog tröttare än jag trodde, så det kanske blev lite otydligt. Jag har alltid känt mig oerhört ödmjuk inför ensamstående småbarnsföräldrar, och jag har genom arbetskamrater fått höra en del om hur det kan vara. Och efter dessa två dagar kanske jag lite bättre än tidigare förstår vilket helvete det kan vara att vara ensamstående småbarnsförälder. (Att helt förstå tror jag är omöjlgt om man själv inte prövat på.) Att mina två dagar bara är en försmak av hur det kan vara att vara ensamstående utan att kunna få vila en enda sekund på flera veckor är jag fullt medveten om.Så Marie, tro inte att jag försöker bagatellisera ensamstående föräldrars problem. Se det snarare så att det nu finns ytterligare en person i Sverige som kanske kan förstå hur slitigt det kan vara att inte ha någon att dela ansvaret och arbetsuppgifterna med.Sen tror och hoppas jag att det finns glädjestunder för en ensamstående småbarnsförälder också. Det finns det i alla fall tillsammans med en lite valp.