Dom där annonserna från gårdagen, glöm dem. Ia och jag har kommit överens om att vi ska försöka tillsammans ett tag till. Vi har tränat lite bilåkning idag också. Vi åkte till ett naturreservat som inte ligger på mer än 8 minuters bilväg hemifrån. (Det ligger för övrigt på vägen till vägverkets uppkörningsplats för bl a MC, alltså där jag körde upp för en vecka sedan. Jag mötte både förarprövare och elever från samma trafikskola jag körde på. Det var en underbar känsla att inte längre vara "en av dem") När vi kom ut ur bilen upptäckte jag att på den nedlagda skjutbana som ligger i närheten, hade man skjutövningar. Men eftersom den trots allt låg en bit bort (och för övrigt har verkat nedlagd) hördes det inte så mycket. Snarare lagom för att en liten hundvalp ska öva sig på skottsäkerhet (eller vad det nu heter). Och på den punkten var min hund och jag rörande överens. Sedan promenerade vi lite fram och tillbaka på gångvägen, och det gick riktigt bra. Hon söker kontakt med mig, hon drar inte oupphörligt åt alla håll, utan om jag håller emot tittar hon efter en stund på mig, och så kan vi gå vidare. Efter denna "naturliga" miljöträning åkte vi till ett mer onaturligt ställe, ett köpcentrum som ligger på vägen hem. Där var det inte lika roligt att gå, men efter att ha suttit i mitt knä på en bänk i en kvart och tittat på alla människor och bilar, gick det bra att gå en lite bit. Sedan åkte vi hem. I morgon ska jag åka hem till mamma (min alltså). Få se hur det går.

Jag var ute på en kvällspromenad för en stund sedan. (Utan hund N.B.) När man kvällspromenerar hemma hos mig passerar man oftast ungdomsgården. Eller "passerar" är fel ord. Den ligger något 100-tal meter bort, över en väg. Men den hörs mycket väl. Och hur låter då en ungdomsgård? Jo, den låter som ett gäng trimmade mopeder. Det är nästa oavbrutet flera mopeder på väg till eller från ungdomsgården. Och ingen, jag säger INGEN som går i lagstadgade 25 km/h (moped klass 2) respektiver 45 km/h (moped klass 1), utan de gör minst 70 km/h. Det tycker inte jag är bra! Förarna har varken omdöme eller kunskap för så höga hastigheter. Kunskap går i och för sig att förvärva, men det bristande omdömet verkar ha gått i arv från föräldrarna. Jag bara undrar: Hur är den förälder funtad som låter sitt barn köra trimmad moppe som gör runt 70 km/h?Och här är ett lysande tillfälle att förklara varför tydliga regler inte är det jag förespråkar i första hand vid barnuppfostran. Om ens barn vill köra trimmad moppe kan man säga Nej, det får du inte! Tydlig regel, eller hur? Lätt att förstå och lätt att kontrollera om den efterföljs. MEN.......om man sedan barnet var litet lärt det, genom att själv leva så, att lagar och förordningar i samhället ska man följa......om man sedan barnet var litet läst böcker för det så att det har fått god fantasi och lätt kan föreställa sig vad som kan hända om man kör omkull i 70 km/h utan MC-ställ......om man sedan barnet var lite större lärt ut enkel riskhantering, dvs identifiera risker, bedöma konsekvens om det inträffar respektive sannolikhet för inträffande......SÅ tror inte jag man behöver förbjuda sitt barn att köra trimmad moppe. Barnet skulle ens aldrig komma på tanken, för det strider helt emot de grundläggande värderingar de fått i sig redan med modersmjölken. Fungerar mycket bättre än förbud, och man behöver aldrig kontrollera att förbudet efterlevs.Som jag sagt tidigare, det gäller att inse sambanden mellan sitt eget beteende och sina barns beteende.

Det blev ett stort märke. Inte i väggen men i min hand, där hon har bitit. Jag läste på en av alla dessa hundexperthemsidor att om en liten valp biter hårt och mycket kan det bero på att hon är stressad. Och med tanke på hur mycket och hårt Ia biter kan hon inte bara vara stressad. Hon måste vara helt utbränd. Måste ta en allvarlig funderare på vad vi ska göra åt det. Sjukskrivning kanske. Vilohem. Fler förslag?