I morse åkte jag hem till våra bästa vänner för vi hade bestämt att ta en gemensam morgonpromenad. Så vi drar iväg på en 45-minutersrunda runt en sjö, och det är fantastiskt fint. Det är ju så att ju tidigare man kommer iväg, desto finare är det ( inom rimliga gränser, men det är ingen risk att jag går upp för tidigt, det ligger liksom inte för mig). Väl tillbaka blir jag sittande i deras trädgård, och Ia ligger och vilar i skuggan under äppleträdet. Bara ibland far hon upp, och det är när någon av våra vänners katter drar iväg över gräsmattan. Det känns oerhört tungt att åka hem igen, dra på sig "blåstället" och åka och jobba, men till sist masar jag mig i alla fall iväg. Eftersom mitt jobb för närvarande består av att skriva en rapport, åker jag bara till jobbet, skriver på några papper, hämtar datorn och åker hem igen. Sedan ägnar jag eftermiddagen åt att omväxlande gosa med hund och skriva rapport. Men hunden är jävligt trött och ligger mest och sover, så det blir ingen promenad förrän framemot fem. Då går vi en sväng. Morgonens promenad på nytt ställe med nytt folk gick väl inte så lysande. Ia lyssnar inte alltid till vad jag säger och hon har ingen större lust att samarbeta, men på eftermiddagen gick det mycket bättre.

Efter middagen gick vi en lång promenad och sedan var Ia dödstrött. Och så även jag.

Idag berättade en av våra grannar som har två pluttpudlar (men är trevliga i alla fall) om en underbar syn för något år sedan. Som jag tidigare berättat om (tror jag) finns det en tax i grannskapet som skäller rätt bra när man passerar med hund. Tomten där denna tax bor passerade våra grannar med sina pudlar. Taxen var ute i trädgården och givetvis börjar den skälla och springer fram mot staketet. Meningen var ju att den inte skulle komma så långt eftersom den var fastbunden i trädgårdsbordet där taxtanten och några av hennes väninnor satt och fikade. Problemet var bara att bordet var ett sånt där plastbord som bara väger 1 kg, så hela eftermiddagsfikat bara flyger i luften när taxen sätter full fart, och på 2 sekunder är taxen framme vid staketet med ett bord hängades i kopplet efter sig.

När jag är ute och promenerar hund går jag ofta igenom det radhusområde vi bodde i innan vi köpte det hus vi nu bor i. För en tid sedan noterade jag att vid alla ingångar till området sitter numer skyltar med texten "Vi får ej rastas här" och så är det en bild på en hund. Jag blir så himla frustrerad över dessa skyltar. Vad betyder skylten egentligen? Får man över huvud taget inte gå där med sin hund? Hur gör man i så fall när man tillsammans med sin hund ska besöka någon som bor i området? Eller ännu värre, hur gör man om man har hund och själv bor i området? Om det bara handlar om att man inte får rasta sin hund där undrar jag, vad är rasta? Får man gå där om hunden just har kissat och bajsat utanför området? Eller är det förbjudet att låta sin hund bara gå inom området när man är ute med den, och det är OK om man har promenerat på andra ställen också? Och hur kommer det sig att hundar inte får rastas där, men katter som springer lösa och både skiter och kissar i folks trädgårdsmöbler och rabatter, är OK? Mao, vad är det dom vill? Förmodligen vill dom inte ha en massa hundbajs liggandes inom området. Och det är ju ett fullt rimligt krav, man ska alltid plocka upp efter sin hund, inte bara inom ett radhusområde. Å andra sidan undrar jag om de som inte plockar upp efter sin hund i tättbebyggt område är så smarta så att de kan läsa den där skylten och ta till sig budskapet.

Bloggen påstår att jag bara haft 53 besökare idag. Och det tycker jag låter väldigt lite. Inte för att det jag skriver är så bra att fler borde läsa, utan för att jag "brukar" ha fler besökare. Och besöksstatistiken på de bloggar som har flest besökare indikerar väldigt låga siffror idag. Nåt måste vara fel.