Återigen en tråkig bilåkardag för Ia, men hon var i alla fall glad att komma hem. (Tur det, för det är ju här hon ska bo de kommande 49 veckorna, innan vi åker ut på ny semester igen.) Efter allt bilåkande har vi försökt förgylla hennes tillvaro med att leta godis i trädgården. Och nu på sista kvällspromenaden var det väldigt roligt med alla grodor som hade kommit fram i regnet. Men elaka som vi är, förhindrade vi henne från att äta så mycket som en endaste liten groda. Sådana är vi!

Detta torde väl vara sista inlägget i kategorin Semester. I alla fall på ett tag. I morse packade vi ihop det sista innan vi kunde påbörja vår färd hemåt. Förtältet var ju redan fällt, så det vara bara att äta frukost, sjöstuva, fälla upp stödbenen, kroka på bilen och åka. Så det gjorde vi. Runt 5 timmar senare var vi hemma.

Det är alltid lika roligt att komma hem och se hur det ser ut i trädgården. Vartenda år sedan vi började ligga ute på vägarna har vi missat när rosorna blommar, och så även i år. Men att gräset hade växt syntes. Jag hittade massor av körsbär, en hel del hallon, rätt mycket krusbär utan mjöldagg, smultron så det i alla fall räcker till mig, och tyvärr inte alls så mycket rabarber som jag skulle vilja ha. Jag älskar rabarber och vill ha hur mycket som helst, men det får jag inte. Jag har nog byns sämsta rabarber. I alla fall så var det roligt att komma hem. Nu har vi klippt gräset och gått ut med hunden och det regnar som fan. Lite kvällsfika och sedan godnatt.