Som tidigare utlovat har jag även idag hållit mig hemifrån så att frun och Ia har fått träna ostört. Så det har de gjort.  Riktigt vad de har gjort vet jag inte. De har promenerat en timme och det har tränat, säkert rallylydnad. Och nu är de ute och går. Igen. När de kommer hem ska vi reda ut lite tovor.

Idag har jag varit på vår IOGT-NTO-förening och lyssnat på ett föredrag om runstenar. Det berättades i samband med det en historia om moralen på vikingatiden. Någon viking från norden hade dragit ned åt kontinenten och så hade han plundrat en gård. Men på väg därifrån drabbades han av dåligt samvete för att han stulit från gården. Därför åker han tillbaka till gården och...... återlämnar det han stulit?  Nix, inte en viking inte. Näe, han slår ihäl gårdens folk i stället. Eftersom de är döda behöver de inte ha några saker, och således behöver han inte ha dåligt samvete för att han stulit från dem. Bra va?

Idag har jag dessvärre inte varit hemma på kvällen. Eller kanske dessbättre, för nu har frun fått träna Ia helt utan min inblandning. Det har både promenerats långt och tränats rallylydnad.  Och den knepiga vänster runt har de övat som fanken på. Om det sker med fungerande bakdelskontroll är väl ytterst tveksamt, men dom kommer runt utan problem och det ser fint ut.  Och Ia tycker det är så vansinnigt roligt, hon lackar ur totalt så fort det bara tas en mikropaus. Och det är ju bra. Det är kul att ha en hund som vill jobba. Både i går och på kantarellsökskursen noterade jag att de deltagande golden retreivrarna inte har varit speciellt roade av att arbeta. Jag trodde det var en arbetande ras, men det verkar inte så. Märkligt. Däremot är en av Ias dagiskompisar med på kursen, en coton de tuléar. En himla mysig hund. Liten och intensiv, men utan terrierns ettrighet. Det verkade definitivt vilja jobba. Men det är en lite för liten hund för mig. Den är ju nästan inte på riktigt. Vilket man inte kan säga om den leonberger som också går rallylydnadskursen. Näe, lagom är bäst, dvs lagotto är bäst ;-)

I lördags natt klockan kvart i ett ringde äldsta dottern hem och sa att hon och hennes kompis missat sista tåget hem från stan, och undrade hur de skulle komma hem. Naturligtvis lovade jag att hämta dem, det tycker jag är min förbannade skyldighet. Men jag blir lite, för att inte säga mycket, irriterad på att dotterns kamrats föräldrar ALDIG har hämtat dem från stan. De kan nämligen inte köra bil på en fredags- eller lördagskväll, för då har de druckit något olämpligt till middag. Och då tycker jag två saker: För det första, om ens barn är ute på stan på nätterna ska minst en förälder hålla sig så pass nykter så att man kan rycka ut om det skulle hända något. För det andra, man kan väl turas om att hämta hem barnen från stan. I alla fall kunde väl dotterns kompis föräldrar göra det någon gång. Eller tycker de att det är OK med två tonårstjejer som försöker ta sig hem själva mitt i natten en lördag? Jag tycker inte det. Nästa gång lämnar jag kompisen i stan och kör bara hem dottern.

För att min fru inte ska behöva fara runt på en massa bloggar och leta efter info om bakdelskontroll, har jag redan gjort grundjobbet. Här är en länk till en bra artikel om bakdelskontroll

I dag har det varit en lugn dag, inget särskilt har hänt Ia. Varit på dagis, gått eftermiddagspromenad, käkat middag och så....javisst ja, vi har varit på kurs. På rallylydnadskurs. Intressant. Denna kurs hölls av samma hundtränare som vi alltid går kurser hos. Jag tycker hon är himlans duktig. En 23-årig tjej, utbildad instruktör, specialiserad hundpsykolog och ansluten till IMMI, utbildad rallylydnadsinstruktör, rallylydnadsdomare, och en himla massa annat. Och inte fick vi börja lära oss vad alla skyltar betydde och hur man ska utföra momenten. Näe, vi började med belöningsövning (hur många godisbitar kan du trycka i din hund på 30 sekunder med förutsättningen att du bara får ge en i taget), kontaktövningar, övningar i grundpositionerna bredvid och framför och lite andra följsamhetsövningar. Så småningom fick vi börja öva på momenten enligt skyltarna. Vi hann med skyltarna 1 till och med 8 (dvs start, mål, sitt, sitt-ligg, sväng höger, sväng vänster, höger runt och vänster runt. Och äntligen fick jag en förklaring till någon som jag läst massor om på olika bloggar och hört folk prata om utan att jag begripit ett jota, bakdelskontroll. Det är visst bra om hunden har det när man ska göra vänster runt. Och slutligen fick vi gå en liten bana med hunden. Frun gick banan, och det blev en fullständig katastrof. Hon var tredje ekipage att gå. Jag stod och tittade på henne och alla andra 7 ekipagen, och det var nog ganska lärorikt. När alla hade gått banan, gick jag den med Ia, och det gick mycket bättre.

Men det är verkligen en rolig hund att jobba med. Hon är oerhört alert och engagerat, och vill inget hellre än göra rätt.  Kanonhund helt enkelt.

En lång och härlig morgonpromenad började dagen. Eller i alla fall nästan. Fikat kom faktiskt före. På tidiga morgonpromenader möter man i första hand andra hundägare, men det finns faktiskt en kategori människor till man möter tidiga helgmornar. Det är alla stackars föräldrar  som har barn som utövar någon sorts idrott, där laget antingen ska åka iväg på match långt åt helvete i "Tumba eller Tutaryd" (vilken bok är det citatet ifrån?) eller också har laget fått en hopplös träningstid på grund av att hallen är fullbokad.

Senare på dagen åkte vi för att hjälpa fruns syster med flytten och Ia fick vara ensam hemma eftersom somliga andra går steppkurs på söndagar.  När vi kommit hem blev det ny promenad och lite lek för Ia, och så småningom även en kvällspromenad. Tyvärr inte så mycket annat för Ias del eftersom vi ägnat dagen en hel del åt matlagning och bakning, respektive ommöblering och städning. Men i morgon börjar rallylydnadskursen, och då jäklar blir det aktivering av.

Idag har jag som sagt varit på Åland och har därför lite dålig koll på vad som hänt hemmavid. Men det har berättats att Ia fick gå en extra lång och härlig morgonpromenad. Sedan åkte frun iväg för att hjälpa sin syster packa inför en flytt. Något senare åkte de kvarvarande till stan och Ia fick vara ensam några timmar. När frun väl kom hem fick Ia leta godis i skogen. Sedan gick dom på ytterligare en långpromenad, med bl a lösspringning. Och rätt som de går i skogen får frun syn på en kantarell, och hon säger åt Ia att söka kantarell. Ia hittar också kantarellen. Mao, återigen har det bevisats att Ia kan hitta riktig svamp, och inte bara svamp plockad på Ica. När jag kom hem ville hon i alla fall ligga i mitt knä och gosa, precis så som en hund ska göra. Vad mer kan man begära?

På den alldeles nyss avslutade kvällspromenaden passade jag på att träna ytterligare inför måndagens rallylydnadskursstart. I alla fall på de moment som vi tror oss ha uppfattat rätt. Det går faktiskt riktigt bra. Redan. Och hur ska det då inte gå när vi gått kurs?