Andra tillfället på rallylydnadskursen. Riktigt roligt börjar det bli. Tycker inte minst Ia. Hon vet precis vad som händer på den platsen vi övar. Och hon vet precis vad instruktören kan bjuda på om man har tur. När instruktören lånade Ia för att visa ett moment blev Ia så glad så hon hade svårt att koncentrera sig. Men man ser verkligen hur roligt hon tycker det är att jobba. Trots sina koncentrationssvårigheter gjorde hon allt hon kunde för att komma på vad hon skulle göra för att få godis. Skyltarna vi övade på idag var. 270 höger runt, 360 höger runt, hund framför, sitt, framåt med hund höger runt, hund framför, sitt, framåt med hund höger runt, enkel slalom, spiral högerl, gå långsamt, springa och gå vanligt. Varje skylt är inte speciellt svår att öva in, (så här långt) men att sätta ihop dem och behålla fokus en hel bana är ingen lätt sak. Vi avslutade kursen med att bygga en egen bana som vi sedan fick gå. Det var definitivt ingen lätt sak, varken att bygga eller att gå den. Men det är väl bara att öva. Just nu är fru och hund ute och går, och jag kan ge mig attan på att dom övar av alla krafter.

Som den trogne bloggläsaren vet, besöker vi med glädje caféet Filckorna Lundgren på Skäret när vi är i västra Skåne. För några år sedan gav de ut en bok med en hel del recept. För en tid sedan skulle jag baka efter ett av recepten, nämligen Äpplemusslor. Det är en klar favorit när vi är där, då jag hade höga förväntningar på resultatet. En äpplemussla består av en pajbotten,, ovanpå den en klick äpplemos och ovanpå smular man en smuldeg verkar det som. Men det blev liksom inge bra när jag bakade. Degen till botten gick inte att knåda ihop, den var bara smulig. Jag var tvungen att tillsätta vatten för att kunna få ihop den. Och smuldegen blev inte smulig ett dugg.  När jag hade misslyckats två gånger skickade jag ett mejl till cafét och frågade om det var mig eller receptet det var fel på. Och självklart var det receptet. Och det var inte lite fel heller. Massor med fel var det. Så nu ska jag prova igen, och då går det säkert mycket bättre.

På min arbetsplats i ett internationellt företag, genomför vi årligen så kalla de attitydundersökningar om vad personalen tycker om sitt jobb. För att en sådan undersökning ska bli bra är det viktigt att så många som möjligt svarar på den. Nu har man satt upp affischer där man uppmanar folk att utnyttja denna möjlighet att ge sin syn på företaget. Men eftersom vi är ett internationellt företag är affischen skriven på , tja, inte är det någon vidare vacker engelska, men det ska väl likan det. Texten lyser: "Have your say!".

 Shakespeare, Oscar Wilde och grabbarna skulle ha ryst av ett så vedervärdigt uttryck. Och det gör även jag.