Det är otroligt vad man kan åstadkomma med en hund och en dator. Dessa två enkla saker har givit oss en underbar dag. För det är tack vare vårt hundägande och möjligheten till bloggande med datorn som vi kommit att lära känna Hannah, Tristan och Joakim, och de var och hälsade på idag. Himlans trevligt var det. Och det känns som om detta bara är början. Vi har bara haft hund i drygt ett år, och redan lärt känna en massa trevliga hundmänniskor. Var ska detta sluta?

På måndag har jag fått det stora förmånen att åka på tjänsteresa till Göteborg igen. Det betyder i princip flyg till Landvetter, taxi till kontoret, 7 timmars sammanträde, taxi tillbaka till Landvetter och flyg hem. Inte så roligt. Men om man har tur, blir vi klara tidigare, och då kan man promenera en sväng i stan, och kanske till och med fika någonstans. Det vore inte dumt. Dessutom skulle jag behöva gå förbi Mauritz kaffe och fylla på mitt förråd av gammal java. Vi får se vad som hinns med.

Vår gamla TV har totalt packat ihop och ikväll var vi tvungna att köpa en ny. Vad ska man då köpa för TV? En stor jävla plasma TV på en himla massa tum, eller räcker det med den storlek som för 20 år sedan ansågs vara största tänkbara lyx, nämligen 26"? Det verkar som en normal-TV idag i alla fall inte är mindre än 42". Men då kostar de också någonstans mellan 15.000 och 20.000 kronor. Åt helvete för mycket för en TV tycker jag. Men man kan ju dra sig till minnes vad TV-apparater kostade för 20 år sedan. Vår första TV köpte vi på låneköp på OBS!. Den kostade runt 4500 på den tiden. Det var ungefär en hel månadslön efter skatt. Vår andra TV (den som just packat ihop) kostade väl också nånting runt 4-5 tusen. Och det var faktiskt inte mer än runt 7-8 år sedan. Svärmor köpte också nyligen en TV. Hennes gamla var från 1984, så den hade verkligen hållit länge. Och den kostade då 10.000 Det var väl runt två månadslöner för dom på den tiden. Men det skulle ALDRIG falla mig in att köpa en TV som kostade två månadslöner idag. Men det skulle bli en jävla bra TV, det kan jag garantera. 

För vår del blidde det en 32" TV, och den kostade runt 9000. Alldeles för mycket tycker jag, men det tyckte inte andra. Men hör och häpna, idol blev inte ett dugg bättre med den nya TV:n. Men en intressant iaktagelse är att när vi varit och handlat kunde jag bära in matkassen i ena handen och TV:n i den andra. Jag kan lova att jag inte kan bära ut den gamla TV:n till bilen lika enkelt.

Jag överlevde kvällens idolutsändning tack vare Dobidoo och Peter Apelgren. För er som inte vet vem Peter Apelgren är, och som har missat honom i radioprogrammet Rally, vet jag inte vad jag ska göra. Ni har missat något STORT. I alla fall räddade han min kväll. Tur att det finns alternativ till idol.

Idag behövde jag bilen, så jag fick den stora äran att både lämna och hämta på dagis. Det var verkligen länge sedan. När jag kom och hämtade fick jag se en så glad hund, så jag trodde inte det var möjligt. Men dessvärre hade jag inte mycket tid att umgås med henne. Iväg för att handla middag och grejor till i morgon, köpa TV och sedan hem och laga middag, titta på Dobidoo, och SEDAN kunde vi promenera med Ia. Men självklart hade frun tagit hand om hunden långt tidigare än så. De har idag övat både rallylydnad och utställningspromenerande. Och enligt utsago lyser besvikelsen i ögonen på Ia så fort de slutar öva rallylydnad. Det är ju i och för sig bra.

Idag har Ia också fått en reflexväst, så hon ska synas på kvällarna. Och den har redan gjort stor nytta. Kanske inte på det sätt det var tänkt, men icke förty. När de var ute och promenerade medan jag lagade middag, hittade Ia något onämnbart att rulla sig i. Men det mesta av detta onämnbara kom på reflexvästen, och den är lättare att tvätta än en hund.

Ia har också nogsamt bevakat arbetet med att montera ihop och resa upp den sista av de nya bokhyllorna. Det tyckte hon var oerhört spännande. Men nu verkar hon tycka att ligga och sova är det mest spännande. Och jag är benägen att hålla med henne.

I ett tillstånd av hybris ställde jag mig till förfogande för vår rasklubb (SLRK) när det gäller att bemanna rasmontern på HUND 2007. Man kan ju undra varför? Och man kan verkligen undra varför dom nappade på mitt erbjudande. Jag som har umgåtts med hundar i bara drygt ett års tid. Hur många människor finns det inte som har mångdubbelt större erfarenhet av hundar än jag. Men å andra sidan räknade jag ut att de som kommer fram till en rasmonter för att ställa frågor, troligen inte vet något om lagotto. Så om jag bar uppträder tillräckligt övertygande kan jag nog smälla i dem vad som helst, så det tror jag inte är några problem. Dessutom tror jag man kan lära sig en massa, för de som inte kommer fram för att ställa frågor, kommer fram för att berätta och visa hur mycket de kan om hundar. Och något av allt de säger kan ju vara bra. Och så får man ju gå in gratis.

En helt vanlig torsdag i ett helt vanligt hundliv. Lite promenader, lite övningar och lite mys. Och lite en snodd sax. Men den lyckades vi finta av Ia ganska lätt. Vi var ju två. Och så lite kamning och tovutredning också. Vad mer kan man begära?

Ikväll har Ia blivit duschad och schamponerad. Det drar ju ihop sig till utställning igen. Och som vanligt blir Ia tosstokig efter att ha duschat, och far runt i hela huset som ett jag-vet-inte-vad. Och i sin soffa försöker hon flera gånger leka mullvad, med det går sisådär ska jag säga. När hon lugnat ner sig något hade vi u pp henne på trimbordet för att kamma ut det värsta. Men det gick inte. Det värsta är kvar, endast det lätta lyckades vi kamma ut. Så det gjorde vi.