Återigen en sån där dag då man nästan smälter bort. Det enda vettiga vi gjort var att kamma Ia. Vi kammade, och kammade, och kardade och kammade, och vips låg det en halv hund på golvet. I alla fall såg det ut så. Det var en himla massa päls som vi kammade loss. Och jädrans vad vi redde ut tovor, allt för att vi i morgon ska åka till vår uppfödare Lotta och få Ia klippt inför utställningen i Avesta i helgen.

Tidigare på dan åkte vi ut i en park vid en sjö, för att återigen ta reda på hur road Ia är av att bada. Så vansinnigt road är hon inte, hon går mest och lullar i strandkanten. Vattenhund? Hmmmm?

Förra året när äldsta dottern fyllde år skulle hon få en mobiltelefon. Men kan kan ju inte köpa en och slå in eftersom man inte vet vad hon vill ha. Så i stället fick hon en symbolisk present, vi slog in min första telefon från 1993, som gick under smeknamnet hundbenet. I år var det yngsta dotterna tur att få en ny mobiltelefon (eller ny förresten, hon har aldrig haft någon egen förut, hon har bara fått överta min gamla avlagda tjänstetelefoner), men för att variera oss valde vi att inte slå in hundbenet. I stället slog vi in ett hundben, och sa att det var en rebus att lösa. Äldsta dottern löste rebusen på ett litet kick, men yngsta dottern gick bet. Hon kom nämligen inte ihåg att det fanns en telefon som kallades hundben. Men jag tycker i alla fall att idén var lysande; den var nämligen min.

Det är inte lätt att hitta lämpliga sätt att aktivera en hund när det är 29 grader i skuggan. Inget annat är lätt heller för den delen vid den temperaturen. Det är ju knappt man kommer ihåg att dricka. Men å andra sidan, utan såhär varma dagar skulle det inte bli några sköna kvällar. Så ös på bara, mera värme.

Idag har vi haft kalas för yngsta dottern som fyllde år igår. Ia låg mest i skuggan under en buske och hade det mysigt. Efter middagen hade temperaturen skjunkit till anständiga 20 grader, (sen middag) och då gick vi på hundpromenad.  På vägen hem hittade Ia en fågelfjäder, och det var inte att leka med. Hon nosade länge på den, var ganska rädd för den, men lärde sig såsmåningom att den inte var så farlig, och till sist tog hon mod till sig och slök den hastigt. Jag han dock byta till mig den mot en godis innan hon hann svälja fjädern. ¨

Nu ligger Ia på balkongen och svalkar sig, samt passar på att skälla på allt och alla som rör sig på gatan utanför. Som sagt, sedan man fick egen hund har man blivit mer förstående inför hundägare som tillåter att deras hundar skäller innifrån tomten när man passerar utanför.

Idag begicks den formella jordgubbsätarpremiären. Och då uppenbarar sig klara skillnader i hur jordgubbar bäst ska ätas. Det finns lite olika uppfattningar i familjen om det. Jag är till exempel helt ensam om att vilja äta mina jordgubbar med balsamvinäger och socker. Man delar jordgubbarna i halvor eller så, och sedan låter dem ligga någon timme eller så i balsamvinäger. Och sedan sockrar man, och jävlar vad det är gott. Under förutsättningen att man valt den dyraste balsamvinägern man kunde hitta. Billig balsamvinäger från Willys tror jag inte fungerar. Man blir lite svettig på huvudet med den kryddningen, men det är himlans gott. Det gäller bara att våga prova. Om man inte vågar det kan man delta i den nya omröstningen om jordgubbsätning.

Nu har 99 personer givit sig tillkänna på min blogg genom att delta i undersökningen om vilka som läser min blogg. Helt klart är att kvinnor är i majoritet, och åldern är företrädersvis mellan 20 och 50. Intressant. Nu bryter vi denna undersökning, och jag återkommer strax med en livsviktig fråga att ta ställning till

Varmt är det, och det är bra, för det blir så skönt på kvällen då. Alldeles före middagen var Ia hos veterinären och blev vaxinerad (man borde kunna stava det ordet så!) mot jag-vet-inte-vad. Troligen det man blir vaxinerad mot när man är hund och 11 månader. Och än så länge inga traumatiska veterinärupplevelser från Ias sida. Skönt!

Efter middagen skulle familjen spela kubb, ni vet man ska kasta träpinnar på andra träpinnar. Alla ni som har hund vet vad som händer när man kastar en träpinne och hunden ser det. Ia såg det, för hon ville ju också vara med i trädgården. Det blev inge bra, så hon och jag gick på en långsam promenad istället, för det var fortfarande varmt. Sen har hon legat på balkongen och lite andra ställen och vilat. När det blev alltför tråkigt när vi tittade på film, gömde frun lite godis åt henne, såsom hon brukar göra på kvällarna. Ia får ligga i köket medans frun gömmer godis i vardagsrummet på lite olika ställen. När allt är gömt får Ia börja leta, och under tiden kan frun återgå till filmtittandet. När Ia tycker sig ha hittat alla godisbitarna går hon för att hämta frun, som ska kontrollera att hon hittat alla. Det har hon oftast.

Nu sitter jag med öppen altandörr och känner den goa svalkan komma in i huset, och jag hör tydligt både näktergal och biltrafiken på motorvägen en kilometer bort. Ia ligger och sover på en sval plats i huset (så svalt det nu går att hitta) och jag funderar på att gå ut och lägga mig i hamocken igen. Det är inte helt fel. Eller också gör jag det i morgon bitti, runt sex sju sisådär. Det är inte heller helt fel.

Fan vad det är skönt att promenera med hund i sena försommarkävllar. Värmen tycks ligga kvar (fast den tydligen inte gör det eftersom alla andra säger att dom fryser) och hunden följer snällt med mig i koppel.  En gång i tiden fick vi lära oss att det är bättre att ha sele på en hund som drar, än ett halsband. Därför har vi använt sele väldigt mycket, ända tills vi upptäckte att selen sliter på Ias päls på ett ofördelaktigt sätt. Sedan dess har vi varit mycket mer restriktiva med sele. Och mina senaste, visserligen än så länge oventenskapliga, iaktagelser säger mig att Ia går bättre i halsband än i koppel. Kvällspromenaden gick genom villakvarter som doftar av syren, kaprifol och andra växter som jag inte ens kan namnet på. Och här och där kan man få igång hundar inne i trädgårdarna. Kvällspromenaden var ur den aspekten mycket lyckad.

Hade skrivit ett inlägg om nationaldagsfirandet, men det blev inge bra. När jag sedan hittade ett inlägg hos Fru Fundersam som på pricken säger vad jag vill säga, beslöt jag att ta bort mitt inlägg och referera till henne i stället. Så det gör jag här