"Dagen efter" blev aldrig någon dagen efter. I morse åkte vi iväg på lagottopromenad. Alltså en hundpromenad med bara lagottisar. Det var ju ett jävla väder så det blev bara fyra hundar. Inte så många, men egentligen rätt lagom.  Och det är väl klart att det är kul för Ia att få träffa andra lagottisar och springa runt om busa med dem. Men jag får nästan alltid ont i magen när jag ser hundar busa. Dom springer så fort och dom är så våldsamma att jag hela tiden väntar på att någon ska skada sig. Springa in i ett träd, trampa i en grop eller bli påhoppad av en annan hund. Sånt händer ju. Men inte idag tackolov. Enligt frun skulle det kanske inte blivit fullt så våldsamma lekar om vi hade promenerat lite fortare, för då hade hundarna dessutom varit tvugna att hålla koll på oss, och alltså inte kunnat busa lika mycket. Nu stod vi mycket stilla. Och så var det en  hane som kanske var lite väl mopsig. Han ville hela tiden tala om att det var han som bestämde, men  å andra sidan gillade inte de andra hundarna det riktigt. Så hela promenaden kryddades med lite kamp om vem som skulle bestämma.  Men visst var det roligt att se andra lagottos och prata med andra lagottoägare. Sedan har Ia mest vilat idag, förutom två promenader och lite godissök i trädgården.