Det har återigen påpekats från dagis att hon bytt grupp för att komma i en lugnare grupp. Så då är det nog sant då. Om vad som hände på kvällen vet jag föga, eftersom jag var ute på dåligheter (dvs lyssnade på blues), men det lär ha gått bra. Hund, yngsta dottern och barnvakten satt i soffan och myste en stor del av kvällen.

När man nu inte har ett fungerande intenet hemma, och arbetssituationen inte medger att man sitter och bloggar, blir det jobbigt. Jag hinner eventuellt se om jag fått någon kommentar och sedan publicera denna när jag är på språng mellan två möten på jobbet. I bästa fall hinner jag skumma igenom de bloggar jag brukar läsa, men knappast kommentera dem (det gäller framför allt er som jag länkar till från min sida. Jag ber om ursäkt för att jag inte skriver så mycket hos er just nu, men det kanske kan bil bättre senare). Det känns lite tråkigt att det ska behöva vara såhär, men det är inte mycket att göra åt.

Ringde igår till telias support för att få hjälp med att få igång internetuppkopplingen. Jag ringde väl vid pass kvart i tio på kvällen. Då var jag nr 80 i kön. Men det knallade väl på så framemot halv elva sa en röst att jag skulle kopplas fram. Tack, tänkte jag, vad bra att jag äntligen kom fram MEN DÅ BRYTS DET JÄLVA SAMTALET!!!. Arg som ett bi ringer jag upp igen, och får höra att telias telefonsupport stänger klockan 22. Så får man fan inte göra. Å andra sidan läser jag emellanåt om att telias bredbandskunder ändå är de som är nöjdast med support och funktion. Med andra ord, detta var för jävligt, men hade jag haft en annan operatör hade det varit sju-tusan-jävligare. En klen tröst.

Fan, jag ÄR avskärmad från verkligheten. Internet-uppkopplingen har slutat fungera på datorn hemma. Dock har jag fått igång Office-paketet. Jag har också återinstallerat skrivaren, bildbehandlingsprogrammet, och stödprogrammen till de båda digitalkamerorna. Sims till mina barn vet jag ännu inte om de fungerar. Säker är jag inte. Vidare måste jag få igång scannern, filmredigeringsprogrammet och flygsimulatorn. Samt joysticken. Och till den hittar jag inte skivan med drivrutinerna FAN! Men framför allt måste jag få igång intenet. Och telias jävla support kan dra åt ett ställe där det är ganska så varmt. (Se nästa inlägg som jag strax ska skriva)

Inte så mycket att skriva om idag heller (även om "idag" inte är lika länge sedan som 10 januari). Det verkar i alla fall som om Ia har kommit in i rutinerna när det gäller läggdags. De senaste dagarna har det inte varit någon omöjlighet att få i korg (jfr få i säng) henne före klockan 11. Däremot är det fortfarande väldigt svårt att få upp henne på morgonen. Men det gäller ju egentligen hela la famiglia.Vår uppfödare ringde igår, och vi fick absolut klippförbud inför klippkursen. Fan, Ia kommer se ut som en jag-vet-inte-vad innan vi ska klippa henne. Vi har funderat på att anmäla oss (eller om det är hunden man anmäler) till en mindre inofficiell utställning, bara för att se hur det verkar. Det tyckte vår uppfödare var en utmärkt idé. Hon berättade också att hon skulle se ut en officiell utställning för oss att anmäla oss till, där hon skulle vara med. Detta för att hon vill ha officiella bedömningar av sin uppfödning. Och det kan ju också bli spännande. Kanske.På kvällspromenaden mötte vi en labrador som var ute och gick med sin tant. Något väldigt roligt, tycker i alla fall jag, är att jag faktiskt kan läsa av ett hundmöte. Jag kan se de steg som ett hundmöte innehåller och jag kan se vem som underordnar sig vem. Det är säkert inte alls svårt att se, men jag har tidigare inte lyckats med det. Kul, tycker jag.

Inte så himla mycket att skriva om. Dessutom var det länge sedan det var den 10 januari, även om det inte verkar så. Men jag vill ju ha hunddagboksinläggen där de hör hemma och inte när de skrivs. I alla fall fick Ia gå promenad med en ny grupp hundar idag. Tidigare har hon ju gått med gruppen för halta, lytta och gamla hundar, men idag fick hon alltså gå med en annan grupp. Det var tydligen mycket bättre för henne. Förmodligen fick hon då gå längre, vilket ju kanske inte är så lyckat. Jag vet inte, ska kolla hur mycket hon promenerar nu. Sen påstod dagis vidare att hon hade fått byta grupp inomhus också. Dom sa att den grupp hon varit i tidigare var alldeles för busig. (Fan tro´t. Det kanske var hon som var för busig, men det vågade dom väl inte säga).

Som jag tidigare skrivit om sponsrar mitt företag så kallad hälsochoaching. Det betyder ju att jag vid tre tillfällen får träffa en person som ska hjälpa mig till en kanske sundare liv. (motionera mer, ät mindre fett och socker, och följ tallriksmodellen när du komponerar måltider) I går träffade jag henne för sista gången. Eftersom jag arbetar fackligt vet jag att de svenska fackförbunden är riktigt dåliga arbetsgivare gentemot sina anställda (ombudsmän, jurister etc). Det är mycket övertid, många utbrända, inget vidare ledarskap etc. Jag vet också att kyrkan inte heller är speciellt goda arbetsgivare. De tar inte alls hand om sin personal. (Däremot tar ju deras personal väl hand om sina församlingsmedlemmar.) Men man kunde ju tro att arbetsgivare för verksamhet som handlar om att bry sig om andra, skulle bry sig om sin personal. Men tydligt är att "Bagarns barn äter bränt bröd". I andan av detta frågade jag min hälsochoach om hon motionerade så mycket hon borde och om hon alltid åt rätt sorts mat. .......Jag fick inget bra svar på min fråga. HA!!!!!!!!!!!! Det var väl det jag visste.

Datorn vägrade starta i går kväll. Den påstod att en fil till Windows saknades eller var skadad. Och det hjälpte inte att starta om datorn. Men till slut såg jag att det på startbilden, innan datorn inte hittade fillen, att man kunde trycka på F10 för en "System recovery" eller vad det nu hette. Så det gjorde jag. Och då visade det sig att på något sätt ominstallerades Windows, så nu fungerar det igen. Dessvärre har alla inloggningskonton och mail-set up försvunnit, och dessutom Office-paketet. Så nu måste jag ägna en massa bortkastad tid på att återskapa en massa saker. Det kommer att ta lång tid. Hoppas jag hittar CD-skivan med Office-paketet och pappren med mailanslutningsuppgifterna. HELVETE! Men internet fungerar i alla fall, så man är inte helt avskärmad från omvärlden.