Idag hade någon klantat till det, så jag fick det stora äran att hämta hund idag. Eftersom det inte var förberett för detta med bil på rätt ställe och så, blev det ganska sent innan jag checkade ut Ia. Men när jag väl kom blev hon ju hysteriskt glad. Man blir ständigt påmind om vad man ska ha hund till. Väl hemma har vi lekt lite, hon har stulit en av mina middagssmörgåsar, och hon har skällt på spöken. Eller om det möjligen var mig för jag spelade gitarr och sjöng. (Vad är skillnaden?)Efter middagen låg vi tillsammans i soffan och Ia gnagde på ett ben. Under stundom hade hon benet på min mage och ibland nedanför mitt ansikte. I sådana lägen uppfylls man av en underbar känsla. Hunden skulle ju utan större problem fullständigt kunna bita av mig näsan eller så. Jag skulle inte ha en chans att skydda mig. Men när man ligger där med ansiktet 5cm från Ias tuggben, fylls man av en känsla av fullständig tillit. Ia vet vet att jag aldirg skulle ta hennes ben, och jag vet att hon aldrig skulle bita mig. Vi litar fullständigt på varandra. Häftigt!