Så har då årets första dag gått hädan, och just nu står den jävla hunden och skäller på altandörren som om hon ville ut. Och det vill hon säkert. Ut för att skälla på allt och inget. Men det får hon inte. Hon är hopplös just nu. Hon skäller väldigt ofta inne, som om hon hörde eller såg något utanför som man måste skälla på.Så länge jag kan minnas kräver traditionen att man promenerar på nyårsdagen. (När jag var liten promenderade jag med mina föräldrar och eventuellt andra släktingar oftast i Slottsskogen i Goteborg. Ibland tittade vi på nyårskonserten och lite av backhoppningen hemma innan vi åkte, och ibland kunde vi titta på det på TV:n på Björngårdsvillan, där vi brukade fika. Nu finns ju inte Björngårdsvillans kafé längre, och vad som hänt med backhoppningen vet jag inte. Men så vitt jag kunde se var det ingen på TV idag.) Dagens nyårspromenad hade den nyheten att vi hade hund med oss. Naturligtvis kunde vi inte gå så långt, men vi fick ändå en promenad i skogen. Vi gick på ett ställe där Ia aldrig varit förrut, och som vanligt vid sådana tillfällen drar hon extra mycket i kopplet då. När vi kommit ut på lite större öppna ytor satte vi på henne långlina i stället, och si, då drog hon inte alls lika mycket. Då kunde hon ju springa runt och lukta bäst hon ville utan att något fånigt kort koppel hindrade henne. Vi mötte en bichon frikasé (eller vad dom nu heter). Det är en hund som ska vara vit. Men den hade så låg markfrigång så den var tämligen lerig undertill. Trots att Ia har betydligt bättre markfrigång behövde hon också duscha när hon kom hem. Sedan sov hon länge, men lagom till att vi skulle titta på en hyrd film piggnade hon till, och ville leka. Och hur gör man om man är hundvalp och vill leka? Jo man biter den man vill leka med. Men frun ville inte leka på det sättet, och det är verkligen svårt att säga nej så att det inte uppfattas som inbjudan till fortsatt lek. Man kan säga att frun inte lyckades alls. Så nu har hon gått och lagt sig. (Skulle väl i och för sig kunna bero på att klockan är mycket och hon ska upp tidigt i morgon bitti och jobba.)

Till middag idag gjorde jag köttfärssås. När jag stod och smakade av den just innan den skulle ätas, tyckte jag den luktade lite konstigt. Det var en doft som inte brukar finnas när jag gör köttfärssås. Jag kom då att tänka på att jag har vissa vänner som har den konstiga egenheten att alltid ha i lite vaniljsocker i grädden innan dom vispar den. Sådana vänner hade vi hemma på nyårsfirande igår. Och då kom jag på att det var dessa vänner som vispade grädden till efterrrätten igår. Och då insåg jag att det var just såndan grädde jag hade haft i köttfärssåsen. Så till middag åt vi vaniljsockerkryddad köttfärssås. Det gick, men jag var tvungen att dubblera mängden vitlök och oregano för att det skulle bli ätbart.

...någon slags nyårskrönika såhär när det gamla året tagit slut. Man borde summera det som varit och fundera lite på vad man borde göra med det än så länge i stort sett oförstörda året. Men det hinner jag inte. Jag har inte haft tid att sitta framför datorn varken idag eller igår, och nu är det fler än jag som vill ha datorn. Tid kanske kommer senare till sådant.