Idag har Ia återigen provat att promenera med en ny grupp på dagis. I den gruppen fanns det en 8-månaders valp, av för mig både okänt kön och ras. Och det var tydligen väldigt lyckat, för dom lekte hela tiden. Det var väl bra. Nu på kvällen vet jag ingenting om hur saker och ting varit, för jag har varit och lyssnat på blues. Men när vi nyss kom hem väckte vi i alla fall Ia och hon blev glad att se oss. Och det är just precis det man ska ha hund till.