Jag hade ikväll det oerhört stora förmånen att få lyssna på en av landets tidigare kulturministrar, Bengt Göransson (ja, han har betalt TV-licensen, jag frågade honom). Han pratade om kultur och kulturens villkor i samhället. När jag har smält vad han sa kanske jag skriver något om det, men redan nu vill jag delge er kära läsare ett smakprov på vad han sa. Han påstod att vi går mot ett samhälle som mer och mer präglas av valfrihet, vilket på intet sätt kan jämställas med frihet. Valfrihet betyder att man bara kan välja bland ett givet utbud; frihet är något mycket större. Valfrihet privatiserar och individualiserar, medan frihet socialiserar (i betydelsen anpassa). I ett samhälle präglat av frihet måste man alltså lära sig ta hänsyn till varandra. Och i ett sådant samhälle frodas kulturen. Och eftersom dagens samhälle fokuserar mer på valfrihet än frihet, kämpar kulturen i motvind.

Hur ska man kunna skriva en hunddagbok när man knappast varit hemma på hela dagen. Åkte till jobbet klockan 8, kom hem klockan fem, bytte skjorta, kavaj, strumpor och slips, åkte tjugo över fem, och kom hem klockan 10, och då sover hunden.Fragment under dagen hemifrån gör gällande att hunden trivs på matbordet, trivs i soffan och trivs med att få spatt. Så värst mycket mer vet jag inte. I stället kryddar jag detta inlägg med några bilder.

Nu är jag där igen. Jag skulle kunna ge en länk till en annan sida med ett bra inlägg och med min inte fullt så spirituella kommentar. Men eftersom det kliar i skrivfingrarna så skriver jag det själv också.I morse när jag skyndade runt för att bli klar att åka till jobbet, satte jag mig vid ett tillfälle på golvet, och genast kom en hund och la sig i mitt knä. Det var ju kanske inte precis vad jag tyckte jag hade tid med, men det visade sig vara helt omöjligt att knuffa ner henne och sedan resa sig. Inte för att hon gjorde motstånd eller så, utan det var helt enkelt omöjligt att ens försöka. Inte för att jag inte hade händerna fria eller så, utan för att jag helt enkelt inte ville. Det är inte lätt att säga nej till någon som kommer och ber om ens kärlek, närhet och omtanke. Kanske svårt för er utan hund att förstå, men så är det.PS här kommer i alla fall länken