Kom hem efter min Ålandsresa i morse, och just när jag klev innanför dörren komr jag ihåg varför jag ville skaffa hund. Det var bara en av de hemmavarande som kom i raketfrt mot mig, hoppade upp på mig, viftade på svansen som en-jag-vet-inte-vad, la sig på rygg och ville bli kliad och gosad med. Det var inte min fru, inte min äldsta dotter och inte min yngsta dotter som gjorde detta. Det var vår älskade hund så klart. Och den känslan är magisk. När hon kommer i full fart och hälsar en välkommen hem igen. Jag försökte blidka den övriga familjen med lite choklad, men de ville i alla fall inte ligga på rygg och bli kliade på magen.Trots en riktigt sket-väder bestämde vi oss för en utflykt idag. Vi var sugna på att prova det som somliga lärt sig på valpaktiveringskursen tidigare i veckan. Så vi packade kaffe, choklad, smörgåsar och massor med hundgodis och gav oss ut i regnvädret. Det var blött, det gick dåligt med godisspåret, det var svårt att köra hund med sele och spårlina, det gick dåligt med att spåra efter människa, det var svårt att fika för hund skulle hela tiden fara runt och nosa på allt, det var fuktigt, äckligt och luktade blöt hund i bilen på vägen hem, det var kort sagt en underbar utflykt. Nästan hela familjen på utflykt med matsäck i skogen med hund, vad mer kan man begära?