Julafton kommer i år troligen att bli väldigt lik förra årets. Och året dessförinnan, och året....... Och det är bra, för jag tycker vi har ett bra koncept. PÅ julaftonsmorgonen stiger vi upp runt sju och gör morgonkaffe, tänder en brasa, sätter på julskivan (OBServera THE julskiva. Cantate Domino och Oscarskyrkans motettkör.) Sedan fikar vi och ser gryningen komma så sakterliga. Småningom går jag ner och slänger in revbensspjället i ugnen och plockar fram vörtbröd och rosenbullar ur frysen. Framemot halv elva kommer mina föräldrar och vi börjar förbereda själva julmaten. När det är klart äter vi den, och när den är undanplockan är klockan bortemot två. Då börjar det bli dags för julklappsutdelning, så man hinner med den före Kalle Anka. Till Kalle Anka är det fika, och när det är slut är det dags för mina föräldrar att åka hem, och vi ska bege oss hem till svärmor för nästa julbord. Där brukar det bli mat runt fem halv sex. Jag måste säga att det är lite tungt vid andra sittningen på julafton, men det brukar gå att få ner en del i alla fall. Medan maten röjs undan och det diskas passar det oftast bra att sova lite middag. Och som vanligt har man missat Karl Bertil Jonsson, för han härjar som bäst när vi äter middag. Vad det lider blir det återigen julklappsutdelning, och då gäller det att man inte brände av alla sina julklappar till frun vid första utdelningen. Oftast brukar någon ha fått något spel, så då vidtar spelande av julklappsspel, lite fika, jag sover lite mer medans de andra spelar, och så småningom blir klockan bortemot tolv, och det är dags att åka hem. Väl hemma går de flesta och lägger slig, men jag, och i vissa fall frun brukar titta på midnattsmässan från Vatikanen, och så sakteliga övergår julafton i juldag. Och det känns oändligt långt till nästa julafton.

Nu är det kvällen före julafton, och denna dag har väl förlöpt som dagen-före-julafton brukar, och ska göra. Jag har kokat skinka och håller på att göra bondost. Allt annat var klart redan igår. Det är inte så mycket mat jag har gjort, utan mest kaffebröd och godis. Dagen har också ägnats åt att städa stora delar av huset. DET BEHÖVDES!! Själva julfirandet inledde vi med att klä granen efter middagen. Sedan var det dags för den traditionella julbastun. (Tänk er det året bastuaggregatet gick sönder dagarna före julafton, och jag han inte få tag på ett nytt förrän i mellandagarna. Det var ingen rolig jul.) Därefter kvällsfika och sedan lite paketinslagning innan det är dags att gå och lägga sig. Frun har tidigare om åren haft en ovana att sitta uppe till halv tre och slå in presenter. Dels har det varit många och dels gör hon det väldigt noggrant och snyggt. Och så tycker hon det är roligt. Men sista åren har hon insett att det inte är så bra att sitta uppe till halv tre på natten, så hon har slagit in en del redan tidigare i december. Men i år verkar det bli en riktig uppesittarkväll igen. Hon är i full gång med paketinslagningen. Vi får väl se när hon blir klar. Själv ska jag gå och lägga mig så fort jag gjort osten klar.

Nu verkar hunden helt återställt efter magproblemen. Hon äter grus precis som tidigare. Jag är nyss inkommen från kvällspromenaden, och hon har väl vräkt i sig en halv grusgång.Lagom till jul har vi också schamponerat henne för första gången, så nu är hon julfin. Vi har dessutom klippt både päls och klor på henne också.På förmiddagen försökte vi lägga ett spår åt henne. Att lägga spåret var inga svårigheter, men att få henne att gå det var betydligt svårare. Det var ett rakt och kort spår, men ibland är hon mer än lovligt ouppmärksam. Hon gick med nosen rakt över godishögen där spåret skulle sluta, utan att märka något, mer än att hon tappade bort sig. Jaja, vi får väl fortsätta att träna sånt här i mellandagarna.

När jag igår vandrade runt i huvudstaden kom jag att passera Biblioteksgatan. Där ligger, eller snarare låg den anrika biografen Röda kvarn. SF:s gamla premiärbiograf. Att den inte längre finns visste jag, och att det i stället har blivit en köpgalleria visste jag också, men jag hade inte varit där sedan det hände. Nu har jag varit där. Det var bland det sorgligaste jag upplevt på den här sidan midsommar. Så inihelvetemycketksit i så fina lokaler, som för övrigt inte längre är så fina, eftersom de om ombyggda. Men det är bedrövligt att en sådan affär är mer lönsam än en fin biograf. Kulturskymning!!!När jag vandrade vidare möts jag av ytterligare ett bevis på kulturskymnignen i huvudstaden. Jag upptäcker till min fasa att gamla anrika McDonalds i korsningen Norrlandsgatan-Mäster Samuelsgatan har slagit igen. I stället ligger där något suspekt snabbmatshak med tvivelaktig kvalitet. Fan, jag är betryckt.

Kanske lite sent att komma med detta tips inför årets jul, men kanske något att tänka på till nästa julIgår hamnade jag av förmodligen helt självförvållat misstag inne i vår kungliga huvudstad, för att bestyra en del julklappsinköp. Likaledes gjorde frun. När vi efter några timmars julklappsletande, var och en på sitt håll, träffades var det inte direkt något kärt återseende efter lång tids frånvaro från varandra. Eftersom vi båda två är utrustade med mobiltelefon hade vi under våra irranden i denna stora stad åtskilliga gånger talat med varandra, både om det ena och det andra och julklappar. Vi hade alltså redan umgåtts i flera timmar redan innan vi träffades. Med mobiltelefonens hjälp kan man alltså shoppa tillsammans fast man inte är på samma ställe. Vilket alltså är väldigt lämpligt så här i julklappstider. Detta kanske inte är ett nytt fenomen, men jag har aldrig upplevt det tidigare.