Morgonen började rätt tråkigt för Ia, men framemot halv 11 gick vi på en liten promenad. När vi sedan hade packat in diverse nödvändigheter i bilen styrde vi kosan mot Talby, där Karin, Lars, Hannah, Basta, Fixa och Tristan väntade oss. Efter dryga två timmars bilåkande, och en jävla omväg, var vi framme. För att hinna promenera innan det blev för mörkt drog vi omedelbart iväg på promenad, allihop, fyra hundar och sju människor.  Det var fina omgivningar och de flesta hundarna fick springa lite lösa. Ia tyckte det var vansinnigt roligt. Tristan och Basta visade att de är äkta tryffelhundar genom att gräva fram en massa hartryffel i skogen. Min förhoppning var att dom skulle lära Ia också, men hon verkade inte speciellt intresserad.

Hemkomna hamnade fyra hundar i duschen, för de var rejält skitiga. Det serverades fika, trevlig samvaro och massor med lagottogos under resten av eftermiddagen och kvällen. Att se flera hundar interagera med varandra på det sättet som Tristan, Fixa, Basta och Ia gjorde, var något nytt för mig. Det var helt underbart att se alla dessa fyra hundar tillsammans. Och jag tror att Ia också uppskattade kvällen. Det var verkligen förnämligt att Lars och Karin hägnat in sin tomt, så det bara var att släppa ut hundarna när dom behövde gå ut, för för en som är uppväxt i storstan var det lite mörkt, och en kvällspromenad lockade inte sådär vansinnigt mycket.

När vi kört ut Hannah, Tristan, Basta och Fixa ur deras rum (läs mer om deras nattliga äventyr här och här) gick vi och la oss.

Jag noterar till min förvåning att jag även idag ligger på tredje plats över de populäraste bloggarna. Jag känner att sådant förpliktigar. Jag har på intet sätt drabbats av storhetsvansinne, men jag känner att jag, liksom kungen måste hålla ett tal till nationen. Här kommer mitt tal. Man får ju stjäla fyra takter, så jag har stulit lite från kungens tal. För er som hellre vill läsa hans tal, finns det här.

Kära bloggvänner, hemma och utomlands,
Jag önskar er alla en god fortsättning på julen. Några av er som läser detta har kanske deltagit i julottan eller julmässan och påmints om julens budskap, om Jesus som föddes för att rädda världen. Därmed tändes ett hopp om en bättre värld där alla människor skulle leva i fred och frihet. Men vi kan ju inte sitta och vänta på att Jesus ska ordna till den bättre världen åt oss. Det är nämligen allas ansvar att skapa Det Ljuva Livet här på jorden. Under året som gått har jag både i bloggvärlden och runt om mig ute i samhället har jag mött både sorg och glädje, både hopp och förtvivlan och jag har sett både problem och möjligheter med att skapa en bättre värld. När jag möter människor är det framför allt tre områden som återkommer i diskussionerna om framtiden. Det första området är vår miljö. Allt fler människor börjar ifrågasätta det förnuftiga i att transportera livsmedel runt halva jordklotet bara för att vi i Sverige ska kunna handla så billig mat som det bara är möjligt. Allt fler människor börjar ifrågasätta det förnuftiga i att använda bekämpningsmedel som är farliga för både naturen, de som använder dem, och kanske även för oss som äter maten som behandlats med bekämpningsmedel, eller gödslats med konstgödning. Kanske för få människor, men i alla fall några har börjat ifrågasätta det förnuftiga i att fortsätta förbränningen av framför allt fossila bränslen som påskyndar växthuseffekten.

Det andra området är våra barn. Jag möter många föräldrar som arbetar deltid för att kunna umgås mer med sina barn, de ställer upp och skjutsar dem till alla möjliga fritidsaktiviteter och de väljer dagis och skola med omsorg så att deras barn ska få bästa tänkbara uppfostran. Men trots detta ser jag också hur våldet breder ut sig i allt lägre åldrar, jag ser hur högstadiebarn förstör sin skola med klotter, sönderslagna elevskåp och krossade fönsterrutor. Jag ser hur respektlöst elever uppträder både mot varandra och mot lärare och annan personal på skolan.

Det tredje området är oss själva. Runt om i samhället och i bloggvärlden möter jag människor som antingen är på väg in i väggen, har gått in i väggen, eller glädjande nog, är på väg att återhämta sig. Av någon underlig anledning får vi, trots allt fler tidsbesparande tekniska produkter i vår vardag, allt mindre tid till oss själva. Och tid för sig själv behöver man, om man ska kunna göra något för andra.

Vad kan vi då göra för att skapa en bättre framtid som möjliggör Det Ljuva Livet? Det finns ett uttryck som säger att ingen kan göra allt men alla kan göra något. I den insikten ligger räddningen för vår värld. Det gäller inom så gott som alla av ovanstående områden. Under året som gått har jag mer och mer förstått att vi måste vända våra blickar åt ett annat håll, nämligen söderut. Mitt råd till alla er som vill göra något för att skapa en bättre värld är: Tänk italienskt. Låt oss börja med miljön. Transporterna av livsmedel skulle minska drastiskt om vi i bl a Sverige anammade den italienska matkulturens principer. Lokalt producerat och anpassat efter årstiden. Man kanske inte måste ha färska jordgubbar från Egypten i sin nyårschampagne, och man ska definitivt inte köpa annat än svenska äpplen på hösten. Och vi kanske kan betala lite mer för fläskfilén för att den kommer från vår egen region i stället för att den är importerad från Finland. Så tänk italienskt, dvs. köp svenskt. Och välj råvaror efter årstiden så minskar vi en hel del på transporterna i samhället.

I stället för att köpa en bil till när familjens behov av transporter ökar i och med att barnen växer upp, tänk italienskt. Köp en Vespa. En vespa kan man köra under en stor del av året i Sverige. En vespa drar betydligt mindre bensin än en SUV. 

När det gäller oss själva är mitt råd: Tänk italienskt. Tänk italiensk hund. Tänk italiensk tryffelhund. Tänk lagotto romagnolo. Om du har möjlighet är en hund bland det bästa man kan skaffa för att öka sitt eget välbefinnande. En hund kräver en hel del tid av dig. Det kommer omöjliggöra att du arbetar ihjäl dig. När då motionerar din hund får du dessutom egen välbehövlig motion. Motion som gör att du mår bättre, både psykiskt och fysiskt. Någonting som vi människor över lag lider brist på i dagens samhälle är bekräftelse. Ingen har längre tid att bekräfta någon annan, för alla är redan så upptagna med att själva söka bekräftelse av sin omgivning. En hund ger dig bekräftelse. En hund svarar direkt på det du gör för den. Om du ger din hund en stimulerande tillvaro kommer du att få bekräftelse så det räcker till att dela med sig till andra. Det finns naturligtvis många hundraser att välja bland, men mitt råd är ändå: Tänk italienskt. Få hundar är så mysiga som en lagotto.

När det gäller vår framtid, våra barn, är mitt råd: Tänk italienskt. Har man anpassat sina matvanor till lokalproducerat och årstidsbaserat, har man gett fan i att köpa en andra-bil när det egentligen inte behövs och har man köpt sig en hund, är man väl rustad att vara en riktigt god förälder. Man mår helt enkelt riktigt bra, och det smittar av sig till sina barn, som också kommer må riktigt bra. I vissa fall kan man tycka att man ändå inte har riktigt den tid man önskar till sina barn, men mitt råd blir då: Tänk italienskt. Byt ut dina långa kaffestunder då du sitter och sörplar svenskt beskt kaffe med mjölk mot en snabb espresso. En riktig italiensk espresso tar inte mer än 45 sekunder att tillverka (15-20 sekunder för malning och tampning och 25-30 sekunder för själva tillredningen), och du dricker den på mindre än 15 sekunder.

Det kan tyckas en aning naivt att tro att vi skapar en bättre värld genom att bara tänka italienskt, och det är alldeles rätt. Vi skapar inte en bättre värld genom att köra Vespa istället för bil, köpa oss en italiensk hund och byta ut kaffet och kanelbullen mot en espresso och en biscotti, men jag är helt övertygad om att vi skulle minska den globala uppvärmningen om vi satsade mer på lokalproducerade råvaror och anpassade oss efter vad säsongen har att erbjuda. Och det är klart, om man tycker om espresso, älskar sin lagotto, och njuter av att köra Vespa, är det självklart att tänka italiensk bidrar till att kunna njuta av Det Ljuva Livet. Men oavset kaffe-, husdjurs- och fortskaffningsmedels-preferenser, hoppas jag att vi alla hjälps åt att utifrån våra egna förutsättningar skapa en bättre morgondag. Det är min högsta önskan inför det nya året.

Nu hoppas jag att Ni får ytterligare några väl förtjänta vilodagar innan vi tar det första steget in i framtiden. La famiglia önskar Er alla ett Gott Nytt År 2008!