Idag blev morgonpromenaden utan mig eftersom jag tidigt som satan begav mig till båt- och matmässan. Men trots mitt svek fick sig Ia en lång morgonpromenad och hon fick springa lös en del också. När jag hade kryssat mig igenom alla provsmakningar på matmässan och smakat på godbitarna på båtmässan sammanstrålade frun, Ia och jag i en tidigare obesökt slottspark för en promenad. Parken var stor nog för att promenaden, med gångtransportsträcka till och från parken, skulle vara drygt en timme. Efter detta begav vi oss till fruns syster och hennes nya lägenhet. Ia var så nyfiken på hur den såg ut, men dessvärre var hon så trött så hon somnade i ett hörn. Men först hann hon prova om soffan var bra att ligga i. Det var den, men jag hävdade med en dåres envishet att hennes egen fäll skulle vara, om inte skönare så i alla fall mer lämpad att sova på. 

Väl hemkomna och middagsätna började vi kamma hund igen. Och trots att det inte var länge sedan vi gjorde en ordentlig genom kamning, lossnade det massor av hår. Det var inte så mycket tovor i alla fall, och nu gäller det bara att fortsätta kamma minst varje vecka fram till Stora Stockholm. Puh..............

Liksom förra helgen började vi dagen med en långpromenad med möjlighet till lösspring för Ia. Och återigen kan man konstatera att så länge det inte finns andra människor eller hundar i närheten fungerar Ia hur bra som helst utan koppel. Vad som händer när vi möter några andra vet vi inte ännu, och egentligen både vill och inte vill prova. Men utan människor springer hon i förväg ett litet stycke. Sedan vänder hon sig om för att se att vi hänger med. Och så springer hon lite till framåt, och sedan vänder sig om för att vänta på oss. Till skillnad från många andra hundar verkade Ia inte direkt jubla av glädje för snön. Inte så att hon inte gillar den, men jag märkte då inget speciellt. I och för sig har vi mindre snö än i till exempel  Uppsala.

Efter långpromenad och frukost åkte frun och jag i väg på ärenden. När vi kommit hem igen gick vi upp i skogen för att leta kantareller. Vi misstänkte att det inte skulle finnas några växande kantareller (nu heller) i skogen, så frun gick i förväg för att slänga ut köpta. Och det är ingen tvekan om att hon vet vad "leta kantarell" betyder.Det är inte heller någon tvekan om att hon behöver öva mer.  Men visst hittade hon alla kantarellerna. Sedan gick vi hem för att öva rallylydnad i trädgården. Det gick väl sisådär ska jag säga. Jag har haft väldigt svårt de senaste dagarna att få henne att sätta sig framför mig. Inne kan fungera men absolut inte ute. Frun provade i trädgården och det gick klockrent. Sedan skulle jag prova. Då funkade det inte alls. Vi övade också lite slalom, och gissa vem som snodde konerna och drog iväg. ( Frun eller en busig hund?) Som omväxling till rallylydnaden övade vi lite inkallning. Och i samband med det har Ia nu fällt sin första matte. En matte som sitter på huk och lockar på hund. En hund kommer som en kanonkula och hoppar upp på matte. Matte ramlar baklänges. Hund är väldigt nöjd.

Efter middagen åkte vi bort till bekanta på kalas, men Ia var tvungen att stanna hemma och ta hand om yngsta dottern som inte ville följa med. Det lär ha gått bra. Hon har i stort sett skött sig. Inte setat för länge framför datorn och inte käkat för mycket ostbågar. När vi kom hem blev den en kvällspromenad för Ia, och nu har hon gått och lagt sig. Slutligen några bilder från morgonens promenad.

Det är inte alltid så lätt att fotografera en hund. Ofta har hon hunnit ur bild innan man hunnit knäppa kortet

Det blev inte lika mycket öronfladder i dag som förra veckan, men Ia verkade rätt nöjd ändå

Sölkorvar

Vid middagsbordet idag frågade äldsta dottern vad man ska skriva till en MSN-kompis som är så jävla deprimerad. Hon hade snackat med någon som tyckte livet var skit. Så hade han skickat en låt, en oerhört deprimerade sak. Då svarade hon med att skicka honom Knut med skämtlynnet (Hasse Alfredssons underbara låt om "lille Knut, han skrattar ut, bara när nå'n säger kiss och bajs". Sen skickade hon länken till mitt blogginlägg nedan med Jerry Williams. Sen ville hon skicka låten Det finns så många hemska sätt att dö på, men Carl-Einar Häckner, men den hittade hon inte. Synd.

Fan vad jag är trött. Det var kris på jobbet idag; jag var tvungen att jobba.

Trots att frun är tillbaka i fosterlandet (eller vaddå fosterlandet förresten? Det var ju där hon var, eftersom hon är finsk medborgare) fick jag lämna Ia på dagis eftersom jag behövde bilen i kväll. Sålunda har fru och hund promenerat från dagis och hem, en promenad på runt en timme. Och Ia hade visst varit busig på dagis idag också. Och enligt frun verkade hon osedvanligt glad hela vägen hem. Och det är väl bra med en glad hund.

I går morse tänkte jag gömma Ias mat på lite olika ställen så att hon skulle få leta efter den. Det kan vara svårt att få henne att sitta i hallen och vänta medan man gömmer maten. Hon kommer gärna på en gång och vill leta. Därför passade jag på medan hon fortfarande låg och sov i dotterns säng på övervåningen.  Men bara för att testa lite, släppte jag en liten matbit i hennes matskål, varvid ett mycket karaktäristiskt ljud uppstod. Mycket svagt, men uppenbarligen tillräckligt starkt för att väcka en sovande hund på en annan våning långt bort. Hon kom som ett skott. I morse gjorde jag likadant, men nu var jag nästan helt ljudlös, men hon kom ner på en gång i alla fall. Vi ska sluta rycka hår i hennes öron så man kan gömma maten i fred i fortsättningen.

Om du ska byta bil har jag en stark rekommendation; köp för fanken aldrig en BMW. Den bilen verkar ju vara behäftad med massor av problem. 

• Nästan varje gång jag är ute och kör ser jag ett antal BMW byta fil, men nästan alla BMW verkar ha fel på sin blinkers, för den används aldrig vid filbyten.
• Så sent som i morse utanför hunddagis såg jag en BMW som verkar ha problem med motorn. Och det är inte första gången jag ser en BMW som med samma problem. Såvitt jag kan förstå är motorn mycket svårstartad. I alla fall gissar jag det eftersom dom inte stänger av motorn trots att det pågår omfattande i- och urlastning.
• BMW verkar ha väldigt dåliga bromsar. Ofta när jag kör i 30 på en 30-väg eller 50 på en 50-väg har jag en BMW på ett dasspapperstjockleks avstånd bakom mig. Dom verkar helt enkelt inte kunna få stopp på bilen i tid så de kan hålla anständigt avstånd.
• Det verkar det vara något för mig obegripligt fel på BMW överlag, som gör att de inte går, eller i alla fall är jävligt obehagliga att köra i lagliga hastigheter.

....eller?

Sista dagen  jag hade totalansvar för hund. När jag hämtade henne på dagis meddelades det att hon även idag varit busig. Efter middagen sov hund och jag middag. Jag ligger i soffan med hunden ovanför mitt huvud. Gissa hur jag reagerar när Ia plötsligt får korn på en jävla inkräktare vid "hennes" kontainer, flyger upp i stående position i soffan och börjar vrålskälla rakt i mitt öra. Ledtråd: Det var inget angenämt sätt att bli väckt på. Därefte övade vi rallylydnad och framför allt position framför. Oftast går det jättebra, men ibland tappar hon fokus, får frispel och far upp i sin soffa och leker mullvad.

När frun kom hem framåt kvällen (från Finland) blev Ia i alla fall glad. Tur det, för vad ska man annars ha hund till. När dom lite senare skulle gå på en promenad kände Ia för att busa mer, så hon snodde sin reflexväst och drog iväg med den. Hon verkade inte alls tycka att hon passade speciellt bra i den. Men de gör hon!

Med anledning av denna dag vill jag tacka Gurra för  Liseberg, Slottsskogen, Albert och Herbert, Bräutigams (ja, det är nedlagt jag vet, men det har funnits och skylten finns kvar) Mauritz Kaffe, Josty Kit (finns inte heller kvar, men där lärde jag mig mycket om elektronik) Tottas Bluesband och  delar av min släkt.

Ingen som förstår. Allt ovan kommer från Göteborg, och idag firar vi Gustav Adolfsdagen, och eftersom han grundade Göteborg hade inget av ovanstående funnits om han helt enkelt bestämt sig för att göra något annat än grunda en ny stad just den dagen han gjorde det. Därför är det med vördnad inför hans insatser som vi idag slafsar i oss en Gustav Adolfsbakelse.