Varje år i februari anordnar IOGT-NTO och NBV en tävling som heter musikleken. I år fick jag det stora förtroende att göra studiematerialet till den tillhörande studiecirkeln. Och till nästa år har dom inte hittat någon annan heller, så dom har bett mig igen. Det är det jag ägnat de senaste nätterna åt. Nu är materialet emellertid så gott som färdigt. NBV kommer att distribuera det under december, men ni kära bloggläsare får här den stora förmånen att redan nu läsa materialet. Om någon av er är IOGT-NTO:are och har för avsikt att genomföra studiecirkeln vore det roligt med en liten kommentar.

PS Materialet finns i nästa inlägg.

Så mycke från dagis berättas det inte längre, så man får väl anta att dagen var som vanligt för Ia.  Kvällen har inneburit promenad och träning i vardagsrummet. På rallylydnasövningen i lördags var det som helt hopplöst att få Ia att sitta framför.  Det har hon kunnat hyfsat tidigare, men nu var det som omöjligt. Vi har därför försökt öva det här hemma, men hon får bara spatt när man försöker sätta henne framför. Det kan dock gå om man stoppar in en godisbit i munnen på henne, inte släpper den utan tar ett tag om nosen och drar henne runt, då sätter hon sig någorlundar riktigt framför. Så det har vi övat på ikväll.  Ia har också övat på att skälla på spökena i trädgården.

Då kommer Anna Braw till vår IOGT-NTO-förening för att berätta om sin bok Kyrkkaffe, böner, bullar och berättelser om en okänd svensk tradition. Någon som vill komma och lyssna? Säg bara till i så fall. Nu har jag bakat två sorters kakor ur den boken att bjuda på på onsdag. Bullar har jag också bakat, men jag litar inte på något annat bullrecept än mitt eget.

Idag var vi inte lika pigga som i går, så morgonpromenaden tog vi inte förrän efter frukost. Men det blev samma runda som igår. När vi kommit hem begav vi oss så småningom iväg till en tävling i rallylydnad. Ja, Ia fick inte följa med, men frun och jag åkte. Det är ju oerhört intressant , och för all del även uppbyggligt att se andra göra en massa fel. Men det är också väldigt lärorikt. Dessvärre var det så jävla kallt så vi stod inte ut mer än i en timme. Något riktigt kanonekipage fick vi inte se, men väl några riktiga sopor som det inte gick så väldigt bra för. Väl hemma från detta var det ny hundpromenad, och sedan dags för tovutredning. Tyvärr räckte inte tiden riktigt till för en ordentlig genomkamning, så Ia är bara halvkammad just nu. Sedan middag, och slutligen ytterligare en liten promenad och sedan godnatt.

I morse steg vi upp tidigt för att gå en lång hundpromenad. Vi gick till samma ställe som vi gjort de sedaste helgerna där Ia kan springa lite lös. Det gjorde hon i dag också, Dock blev det inga bilder med öronfladder idag. När vi kommit hem käkade vi frukost (äggröra och prinskorv), och sedan stökade vi lite. Småningom var det dags att åka hem till bekanta för att dricka förmiddagskaffe framför brasan i deras kakelugn, för liksom Puh, kände vi oss lite klockan  elviga. Eftersom kakelugnsägarna har tre katter, och en av ägarna inte är speciellt förtjusta i hundar, valde vi att lämna Ia hemma. När vi åter kommit hem börjar frun torka blodpudding som vi ska ta med till eftermiddagens Rallylydnadsträning. Det är inte någon kurs, utan mer som en öppen träning som vår hundinstruktör arrangerar. Hon hade ställt upp en bana som vi fick öva i, och så kom hon med tips och råd. Frun gick första varvet med Ia i banan, och det gick riktigt bra. Andra gången gick jag, och då gick det åt helvete. Det berodde säkert på att frun fuskade genom att ha blodpudding att muta Ia med. Själv hade jag bara vanligt levergodis. Tredje varvet med frun gick också riktigt bra. Fjärde varvet med mig, och blodpudding gick inge bra, och då skyller vi på att Ia blivit trött. För trött blev hon. När vi kom hem låg hon bara och vilade. Hon har gått på en kvällspromenad, men i övrigt har hon bara sovit i kväll. Det är jobbigt med rallylydnad.

I samband med att jag jobbat 20 år på företaget har jag bl a fått en mobiltelefon som present. Det passade ju bra, för min gamla började bli lite gammal (runt fem sex år tror jag) Jag fick den i förrgår, och det var ju med viss spänning jag öppnade den, för jag hade ingen aning om vilken modell jag fått eller vad den kunde. På vägen hem från jobbet slank jag in på OnOff och konstaterade att det i alla fall inte var någon billig skittelefon jag fått. Den var faktiskt rätt dyr. Den har kamera, MP3-spelare, man kan ringa med den, det går att surfa med den och den har både GSM och 3G (men den saknar HSDPA). Men den saknar ju radio. JAG VILL HA RADIO I MIN TELEFON!! Då tänkte jag varför inte låta frun få den telefonen (hon behöver också en ny) så kan jag köpa mig en som jag vii ha. Men det visar sig att jag hittar inte riktigt en som jag vill ha, eller också är den jävla svindyr.

Men i samband med att jag började titta på telefoner och de finesser de har, slog det mig att även om jag köper en telefon med allt som jag tycker mig behöva. (MP3-spelare, en kamera med vettig upplösning, RDS-radio och kanske  3G med HSDPA,  så kommer jag i alla fall om tre år tycka att det saknas något på telefonen. Förmodligen har man då kommit på ytterligare en funktion man kan lägga in i telefonen. Men hur jag än funderar kan jag inte komma på vad det skulle vara. När jag köpte min första mobiltelefon (den så kallade hundbenet) kunde jag väl aldrig drömma om att man skulle bygga in en kamera och MP3-spelare i telefonen. Den hade för övrigt inte ens SMS-möjlighet. Men vad är det för grejer man kommer bygga in i morgondagens telefoner? Någon som vill gissa.  Det jag kan tänka mig är GPS-navigator, ficklampa och  tandpetare (som på en berömd fällkniv). Men sedan är min fantasi slut.

Så har det då äntligen blivit helg, och vi hade hoppats att vi skulle kunna göra Ia helgfin. Förra helgen besökte vi nämligen djuraffären för att köpa ett nytt halsband till Ia, men dom hade varken rätt färg eller rätt storlek. Men dom lovade att ta hem. Dock visade det sig när frun gick för att hämta halsbandet hade det inte kommit. Eller något annat. Det var inte den ordinarie personen i butiken, hon som tog beställningen, så det var svårt att få ett entydigt besked om varför det inte fanns något halsband.

Dessvärre har jag inte fått promenera hund idag, för första promenaden gjordes när jag lagade middag, och på den andra ville äldsta dottern följa med, och då fick jag stanna hemma hos yngsta dottern. Men Ia är fortfarande stirrig och skällig. Hon borde ju ha vant sig vid alla spöken vi har i trädgården, men tydligen är hon tvungen att skälla på dem i alla fall. Kanske bara för att tala om vem som bestämmer.

Eller i alla fall familjens dator.  Virusprogrammet varnar stup i kvarten för Trojaner. Jag har sökt av och rensat hårddiskarna ett flertal gånger, men fortfarande dyker det upp trojaner. Jag vet inte om det är nya som kommer in, eller om det är gamla som jag inte fått bort ordentligt. Nu har jag emellertid stängt ner internetuppkopplingen och ska söka igenom datorn och ta bort alla virus jag hittar, söka igenom igen, och igen, och inte förrän jag säkert vet att det inte finns något på datorn kopplar jag upp mig igen. Jag har dessutom höjt säkerhetsnivån i programmet. Hoppas jag blir av med skiten. Himlans tur att jag tog hem jobbdatorn i kväll så jag hjälpligt kan sköta bloggen. Men den blir inte så välskött så länge jag inte får ordning på min egen dator.