...som sommaren flög rakt i famnen min, och jag log som i min späda barndomstid. (Dan Andersson)Brukade inte min far sjunga för mig när jag skulle somna, men jag somnade i alla fall med ett leende på läpparna. Så även i kväll. Självklart har dagen varit precis så bra som jag förutspådde i morse. Jag har kunnat jobba och fått bestämma en massa saker. Säkert har jag också gjort någon människa glad. Vad mer kan man begära av en dag? Jo, att den avslutades med te och nybakat bröd på sängen. Men jag har inte hunnit baka i kväll. Kanske till helgen. Så jag får väl gå och lägga mig på fastande mage.

När jag skulle skriva dagens hunddagbok kunde jag inte logga in på min blogg. Felaktigt namn eller lösenord sa datorn. Vad-i-ja-ni-vet-vad, tänkte jag. Jag skriver inte fel. Inte 17 gånger i följd. Har någon snott min blogg och bytt lösenord tänkte jag. Så jag tittade på bloggen, men den såg ut som när jag sist lämnade den. Skönt. Sedan konstaterade jag att senast publicerade inlägget var från klockan 21.12 och nu var klockan 22.05 Okey att Fråga Anders och Måns på SVT2 är veckans TV-höjdpunkt, men att ALLA bloggare skulle se på det verkade otroligt, så jag bestämde mig för att det troligen var något fel någonstans, och si, nu fungerar det igen. Pust!!

Idag har vi haft extern hundvakt igen. Enligt berättelser i andra hand gick det bra. Enligt egna upplevelser sedan jag kom hem är Ia för jävlig på att stjäla mat och liknande från bänkar och köksbord. Här har vi ett problem, och jag har just nu ingen aning om hur man lär hunden att det inte får nalla mat från köksbänkarna. Jag måste läsa på i litteraturen. Efter kvällspromenaden fick Ia fullständigt tokfnatt. Det var stört omöjligt att ta av henne selen och kopplet, och att torka henne var inte att tänka på. Hon for runt och bet på en del av de hemmavarande, och sedan studsade hon mellan möbler, pianon, väggar och människor som en kula i ett flipperspel eftersom hon bara sprang runt så fort hon bara kunde inomhus. Sen kunde man ju hoppas att hon skulle vara helt slut och bara ligga och gnaga på ett hundkex (inte blomman alltså, utan ett kex för hundar) och sakta somna in. Men icke. Hon har ännu inte kommit till ro fast det var över en timme sedan vi började försöka varva ner henne. Hon skulle behöva sova, för i morgon väntar nya spännande utmaningar, och nästa vecka är det dags att börja på hunddagis. Spännande. Tycker i alla fall vi.

..sista natten svunnit hän, brukade min far väcka mig med när jag bodde hemma. Han var inte så bra på att sjunga, men man vaknade till en gyllene morgon varje dag. Trots att han inte sjöng för mig i morse kan ju inte denna dag bli annat än gyllene. Sämre än i går är inte möjligt. Så nu ser jag framför mig en underbar dag. Och jag har en hel dag på jobbet, alldeles för mig själv. Det som orsakar stress och irritation hos mig är oförmågan att göra något åt sin situation. Nu när jag är på jobbet och inte har en hund som påkallar uppmärksamhet, kan jag göra något åt min situation.