Så kan vi lägga ytterligare en lördag till de dagar som passerat. Ur ett hundperspektiv har det varit en god dag. I förmiddags släpade vi runt hunden på en kanske lite för lång promenad, men det gav oss möjlighet att låta henne uppleva lite ny miljö, och hon fick en chans att öva sig i passivitet. Hon och frun stod utanför ett köpcentrum medan jag var innne och handlade yougurt och yougurt (vanilj- respektive matlagningsdito). När jag var på 60-årskalas hade frun fått för sig att hon skulle öva Ia på att åka buss. Jag körde dem ner till centrum på väg till kalaset, och sedan var det meningen att det skulle ta bussen tillbaka hem. Det gick alldeles utmärkt, och ärligt talat, jag hade inte trott något annat. Efter alla dessa strapatser har Ia sovit i stort sett resten av dagen och kvällen. De senaste timmarna på dagen har hon varit väldigt gosig och gärna sovit i knät på någon. Hur mysigt som helst.

Jag har just varit och uppvaktat en av medlemmarna i den orden jag är med i, på hans 60-årsdag. Det bjöds på smörgåstårta, hallongrottor, äpplekaka, annan kakag och naturligtvis tårta. Dessutom fanns det frukt att äta. Jag tog en clementin för att skölja ner allt det söta. När jag började skala den och kände doften av clementin, hamnade jag rakst 30 år tillbaka i tiden. För 30 år sedan hade min far en morbror (det har han förresten fortfarande) som fyllde år dagen före nyårsafton och vi brukade alltid gå dit på kalas. Och vid doften av clementin idag hamnade jag alltså på min faders morbrors kalas. På hans kalas fanns det alltid clementiner att äta, fin kaffeservis, gamla tanter, väggarna översållade med tavlor, en speciell stil på möblerna och en varm och fin stämning. Allt detta fanns på dagens kalas också. Tanterna, kaffeservicen, tavlorna, möblerna och stämningen. Detta gjorde dagens kalas till något fantastiskt. Och som vanligt var det en doft som utlöste minnets resa. Som alltid.Bland de andra gästerna fanns några lite äldre tanter