I eftermiddags hade vi våra vänner på besök för att dricka te och äta scones och lite annat gott. Men min vana trogen vill jag ju inte att det ska kännas snålt och fjuttigt när man kommer hem till oss. Därför hade jag slitit hela förmiddagen med att baka 2 sortes scones (med och utan socker. De med socker gör sig bäst till jordgubbssylt och vispgrädde), muffins, och en citronsockerkaka. Två sorters te, 3 sorters marmelad och slutligen vispad grädde. När gästerna kom klockan 2 var jag helt slut. Hur smart är det på en skala? Det är klart att afternoon tea är något avstressande och lugnande för själen. Men om man inte sliter som ett djur i köket före gästerna kommer, behöver man inte tagga ner sig med te och scones. Med andra ord: Afternoon tea behövs inte, men om man bjuder på det behövs det verkligen. Hur som helst var det väldigt trevligt att dricka te och umgås över en massa onyttigheter. (Ja, jag sa ju det Linda, du får inte läsa den här bloggen.)

Idag var dagen då vi hade hoppats att Ia skulle få leka med en annan lagotto. Men icke. Det passade inte riktigt in i varken den familjens eller våran söndagsplan. I stället har Ia legat på sofflocket och sovit större delen av dagen. Vilket i och för sig var bra, för vi hade en liten te-bjudning här idag. Och det är lättare att umgås med gäster om hunden ligger och sover än om den far runt som ett jehu och kaprar på allas fötter hela tiden. Som jag redan skrev för någon dag sedan, Ia visar ett allt sörre intresse för saker som händer där hon inte är. Det märktes tydligt idag då frun var ute i trädgården för att flytta på lite blommor. Ia satt och såg henne passera altandörren, sedan sprang hon till nästa fönster för att se frun passera där, och sedan vidare till fönstret mot baksidan, och så tillbaka igen. Intressant.

I fredags kvart i tio på kvällen kom äldsta dottern på att hon behövde grejor handlade åt sig. Det var en kvart innan affären stängde så det var väl hanterbart. Men om hon hade kommit på det en timme tidigare när hon talade med oss hade vi kunnat handla det på vägen hem från kalaet vi var på. I går kväll, eller snarare i morse, runt halv ett, kom hon på att vissa kläder skulle behöva vara tvättade till nu på morgonen. Och det är klart att det går att lösa, vi har ju tvättmaskin, men hade hon kommit på det tidigare hade det varit roligare att gå ner i tvättstugan.Är det någon som varit med om att ens barn, klokan sent på kvällen kommit på att dom ska ha matsäck med sig till skolan dagen efter? Tänkte väl det. Så då blir förstås frågan: Varför fungerar minnet bäst på kvällen? Inte vet jag.

Fars dag, dennea hyllning till stöttepelarna i det patriarkala samhället. En sådan dag måste man uppvaktas med presenter som anstår en riktig man. Då duger inga tofflor för att hålla fossingarna varma när det är kallt. Fan, en riktig karl fryser inte! För säkerhets skull bör man därför köpa sina farsdagspreseneter själv. Men vad är då bra farsdagspresenter? Cementblandare? Motorsåg? Vinkelkap? Svetsaggregat? Jodå, men sånt har oftast en riktig karl redan köpt. Bruce Springsteens alla skivor i en jubileumsutgåva? Jodå för all del. Ett besök på monster trucks på Globen i Stockholm? Hade väl inte suttit fel. Men jag kände att jag behövde något för att stärka min roll som manlig förebild. Därför köpte jag två filmer från den eminenta TV-serien Bonanza (Bröderna Cartwright). Underbara manliga förebilder. Den visar på den fina familjen som håller ihop i vått och torrt. Dom försvarar alltid rättvisan och de svaga. De lever ett ekologiskt liv, ute på landet, inget onödigt bilåkande, frisk luft, de äter närproducerade livsmedel och värnar om miljön på alla sätt. Helt fantastiska förebilder helt enkelt. Vilken perfekt farsdagspresent.