Idag provades det ny saker. Frun fick för sig att promenera hem från dagis med Ia. Men hon fuskade och tog bussen. En liten bit. Det blidde i alla fall en promenad på en 35-40 minuter. Hemkomna letades det godis i trädgården, och busades lite. Och så övades lite vanlig vardagslydnad. Allt för att mentalt trötta ut Ia så att vi kunde lämna henne ensam hemma medans vi var på frun systers födelsedagskalas. Och det gick bra. Väl hemkomna har Ia fått gå en liten kvällspromenad, och nu ligger hon och trynar på en kofta i hallen. (Ja, vi har koftor på golvet i vår familj. Vi har mycket på golvet i vår familj.)

Det är ställt utom allt tvivel att Ia tycker om glass. När jag nyss satt och åt glass stod Ia och skällde på mig och ville smaka. Jag har gjort bananglass och den brukar jag få ha för mig själv. Ingen vettig människa tycker väl om bananglass, förutom jag. Men helt klart är att Ia tycker om bananglass. Tror hon. För hon fick aldrig smaka av mig.

Idag när jag var i affären för att handla middag fick jag se en arbetskamrat stå och plocka äpplen i en påse. Jag inleder konversationen på följande vis: " Hej, står du och köper italienska äpplen när det finns svenska?" Hon förklarar att hon tycker dom är goda, men visst borde man kanske köpa svenska. Sedan frågar hon hur det är med mig, och på mitt mycket finkänsliga sätt svarar jag: "Bortsett från att du bidrar till den globala miljöförstöringen genom att köpa äpplen som transporterats genom hela Europa, är det kanon. Hur är det själv?" Och sen kan man säga att isen var bruten.

Jag tror verkligen det är viktigt att vi i möjligaste mån handlar närproducerat. Tanken med min konversation var ju  att väcka en tanke utan att fördöma, och det lyckades. Humorn rätt använd är ett oöverträffat vapen och pedagogiskt hjälpmedel.  Och clownens eller narrens sätt är det mest oöverträffade sättet av alla. Det clownen gör, är att hålla upp en spegel framför folk och tvinga dem att se sig själva och få dem att skratta åt sina dumheter. Det är retorik på riktigt hög nivå.