Eftersom jag är på konferens idag har jag ingen jävla aning om vad som hänt hemma på hundfronten.  Men låt mig hoppas. Hemkomna från dagis tog Ia det lite lungt medans middagen tillreddes och åts. Därefter övades lite med utställningskopplet på gräsmattan. Det avslutades med att Ia fick leta efter en godishög i trädgården. Sedan tog de med sig lite kantareller ut i vår skogsdunge och övade en del kantarellsök. Därefter vidtog en lite längre kvällspromenad. Hemkomna från den fikade familjen medan Ia låg och tog igen sig. Sedan var det dags för en tur upp på trimbordet, både för övnings skull och för att kamma ut lite tovor inför söndagens utställning. Sedan hade klockan blivit så mycket så det var dags för godnattpuss och sova.

Men riktigt så tror jag inte kvällen såg ut. Jag tror inte den rymde vare sig utställningskoppelträning eller kantarellsök eller kammande. Men nåt hände säkert.

Just nu har jag den kanske till synes stora förmånen att få konferera på en lyxig kursgård på min arbetsgivares bekostnad, Marsviken utanför Nyköping. Middagen var ingen hit kan jag säga. Till förrätt var det en smaklös soppa, till huvudrätt smörstekt gös, som säkert var fin om man tycker om fisk, men JAG TYCKER INTE OM FISK!! En himla massa vin till maten och avec till kaffet, men vart fan tog efterrätten vägen? Hur i helvete ska jag kunna överleva på bara lite äcklig fisk till middag? Jag vill ha dessert!!!!! Hade vi inte beställt dessert, hade vi inte råd? (Ge fan i avecen i så fall) Tyckte den som beställde att vi inte behövde dessert? FEL i så fall, FETFEL!  Hoppas bara det blir ätlig mat till lunch i morgon, annars dör jag.

Igår kväll under vårt besök i slottsparken gick vi runt och tittade på en del skulpturer som finns i parken. Bl a fanns det ett konstverk bestående av tre betongklot utplacerade på lite olika ställen i parken. Vissa i sällskapet frågade sig då om det verkligen är konst. Vidare fanns det ett antal "skrotskulpturer". Konstnären hade använt delar från gräsklippare och bilar, kläder, ståltråd och annan allsköns skrot och byggt skulpturer föreställande hundar, människor, fåglar och annat figurativt. Samma människa som funderat på om ett betongklot kunde vara konst, tyckte att skrotskulpturerna verkligen var konst. Sen fanns det andra i sällskapet som inte begrep sig på vare sig betongklot eller skrotskulpturer. Och då innfinner sig raskt frågan; Vad är konst? För han som uppskattade skrotskulpturerna men inte betongkloten var det helt enkelt hur svårt, och hur lång tid det tagit att färdigställa föremålet. Att bygga skrotskulpturer tog ju en jävla tid, så det var konst. Att gjuta betongklot däremot, är ju inte så märkvärdigt.

Det finns en skulptur av Picasso som föreställer en tjur. Skulpturen är gjord av en cykelsadel och ett cykelstyre som Picasso helt enkelt bara satt ihop. Inte speciellt svårt och tidskrävande, och vem är konstnären? Picasso, som kom på det, eller den som tillverkat sadeln och styret, eller......

Jag anser att konsten uppstår i mötet mellan konstnären och publiken. Så fort någon väljer att betrakta något som konst, och betala pengar för det, så blir det konst, oavsett vad andra tycker. Men N.B jag har inte talat om vad som är bra respektive dålig konst. Jag talar bara om begreppet konst. Sen finns det ju konstnärer som ägnar hela sitt liv åt att utforska vad konst är. Det var kanske mer vanligt på 60-talet, men förekommer säkert i dag också.

Ibland brukar jag hemfalla åt konsnären Bernt-Rune Jäverbrants definition av konst. "Konst, det är något man inte kan. För det man kan, det är ju ingen konst."