??

 (Har ju varit på kurs hela dagen så jag vet ingenting. Kanske någon vänlig själ medelst kommentarer kan komplettera)

När en nykter alkoholist tar ett återfall gör han det genom att dricka alkohol. Men om en nykterrist slutar vara nykterrist och börjar dricka "måttligt", hur gör han när han tar ett återfall av nykterhet?

Denna fråga ställde en ståuppkomiker i helgen på IOGT-NTO:s distriktsårsmöte. Bland åhörarna fanns ett flertal nyktra alkoholister, och det var säkert många som tyckte att "nä nu jävlar har han gått över gränsen. Så säger man inte på ett IOGT-NTO-möte där det sitter en massa nyktra alkoholister." Man kände den förtätade stämningen, och man kände hur snabbt den försvann när ståuppkomikern berättade att han var en nykter alkoholist.

Återigen, det går att skämta om allt, men alla kan inte göra det.  För att skämten ska fungera måste man i vissa fall veta var man har den som skämtar.

den vår de svaga kalla höst.

Nu blommar heden röd av ljungen
och hvitt av liljor älvens bröst.
Nu är den sista visan sjungen
av sommarens kvinnligt veka röst;
nu stiger uppför bergens trappa
trumpetarn storm i dunkel kappa.

(Torde väl vara rätt citerat. Jag har försökt kolla på internet, men eftersom jag inte har några akademiska studier bakom mig, har jag inte lärt mig kritisk källgranskning).

Men även här ger jag mig på en egen tolkning.

Nu är det stolta vår utsprungen,

den vår även de svaga kalla vår

Våren är för många en speciell årstid, så även för mig. Men jag har stora problem med våren. Det mest konkreta uttrycket för våren är ju lövsprickningen. Och jag vill att det ska vara varmt, runt 15 grader minst under hela lövsprickningen. Annars är det inge roligt.  Och sedan när löven slagit ut och den där underbart skira grönskan finns överallt, ska det också vara minst 15 grader varmt, annars kan man ju inte njuta av våren. Det är sällan det är så. Lövsprickningen och tiden med den skira grönskan brukar ofta bestå av flera dagar med 5 grader varmt och blåst och regn. Jamen, det är väl för fan ingen vår. Alltså kan man inte riktigt säga att våren kommit på allvar förrän en bit in i juni. Men då har man liksom missat hela våren. Men trots denna vetskap släpper jag inte fram vårkänslorna på allvar förrän i början av juni. Och blir varje år blåst på våren.

För att liksom komma runt detta problem har jag på senare år bestämt att vår är det just när löven slår ut, oavsett väder. Alltså bevakar jag lövsprickningen minutiöst för att inte missa våren. Då dyker nästa problem upp. Lövsprickningen sker inte samtidigt. Den beror på var träden står, vilken sorts träd det är samt faktiskt en liten definitionsfråga, när slår egentligen löven ut. Är det när det gröna börjar synas, eller är det när bladen är helt utvecklade? Så inte heller på det sättet lyckas jag uppleva våren. Det är fan inte lätt att vara vårromantiker när man aldrig lyckas fånga våren.

för tänk, då blänker stjärnorna högt uppe i det blå.
Att sova vore illa.
Jag vandrar mina vägar över slätt och genom skog,
och stjärnorna de följer mig, så sällskap har jag nog.

Eller kanske en lite modernare variant, som knappast kunde varit aktuell för Jeremias i Tröstlösa

Man borde inte sova när natten faller på,

för tänk, då blänker stjärnorna högt uppe i det blå.
Det är så tyst och stilla.
Att sova vore illa.
Jag sitter vid min dator skriver i min egen blogg,

och bildskärmen den lyser mig, så sällskap har jag nog.

(Det rimmar nästan i alla fall)

Tyvärr har jag inte dator på rummet, utan får utnyttna kursgårdens dator son står i stora samlingssalen. Det är ganska mörkt och tyst, så när som på en av kursledarna och en alltför onykter kursdeltagare som diskuterar fackligt arbete i storklubbar och på koncernnivå.  Jag förstår inte att hon orkar med fyllskallen, för han klarar inte av att föra ett sammanhängande resonemnag. Kan bli spännande att se hur han mår i morgon bitti. Eller snarare idag bitti. Frukost om sex timmar. Utöver denna pseudofackliga diskussion ser och hör jag också hur securitasvakten, som tillika tjänstgör som städare går runt i kurslokalerna och städar.  Hur kul kan det jobbet vara? Men å andra sidan, hur kul är det att inte ha ett jobb alls? Då kan man ju inte jobba fackligt och åka på kurs och se hur en securitasvakt går omkring och städar. Och det vore ju tråkigt.