Det var det värsta jag varit med om. En sådan debatt kring mitt förra inlägg. Och jag som inte ens betraktar mig som politiskt intresserad. Däremot är jag intresserad av hur den skola mina barn går i fungerar. Jag hade ju bara tänkt skriva en liten reflektion från en tur med Vespan. Framöver kommer jag att avstå från politiska inlägg. Dock icke att sammanblanda med åsikter i enskilda frågor. Det kommer jag alltid att ha.

Igår kväll åkte jag till MC-butiken för att köpa mer olja till Vespan. Jag drabbades då på allvar för första gången av de politiska partiernas valaffischering. Och dom håller högre klass än någonsin. Mina favoriter är folkpartiet. Under rubriken Framtidens Nyheter skriver man att ordningen är återställd i den svenska skolan ”Folkpartiet införde ordningsbetygen”. En-dum-en har länge känt att det saknades något betyg i skolan. En sådan tur att folkpartiet finns. Det är ju självklart att vi ska ha ordningsbetyg i skolan. Gärna redan från första klass. Tanken måste vara att ordningsbetyg ska fungera som något slags hot. ”Om du inte uppför dig får du IG i ordning och uppförande.” Eller ”Om du har mage att kritisera mitt sätt att undervisa och ifrågasätta min auktoritet inom området, ska du inte tro att du får annat än IG i ordning och uppförande.” Och vips får vi lugn och ro i alla klasser. Ett ordningsbetyg är precis vad som behövs. Det är bara en sak En-dum-en inte riktigt förstår. Många av de så kallade problembarnen i klasserna har det med sig hemifrån. Det är ofta hemförhållandena som på ett eller annat sätt gör dem till problembarn. Och kanske att ordningsbetygen inte fullt ut kan ge oälskade barn, barn till missbrukare och andra barn med särskilt behov av stöd, just den uppmärksamhet, kärlek och stöd de så väl behöver. Kanske att det krävs något mer än ett ordningsbetyg. Eller vad tror du Lasse Lejonkula?

Här kommer nu nästa omröstning. Ni behöver inte påpeka det; jag vet att man inte kan tala om ett lands matkultur. Matkulturen varierar mellan Norrland och Skåne, likaväl som mellan Umbrien och Rom, liksom mellan Bretagne och Provence. Men det skiter jag i. Jag vill i alla fall ha denna omröstning.

Nu har 13 personer röstat om choklad. Slutsatsen är att ingen tycker bäst om vare sig mjölkchoklad eller vit choklad. Drygt hälften föredar mörk choklad och resten har ingen speciell favorit, utan äter all sorts choklad. Nu vet vi det. Och vad ska vi med den kunskapen till?

Så fick jag återigen åka Vespa till jobbet. Gårdagen, liksom de sista dagarna i förra veckan passade det inte med Vespa. Men i morse, efter en synnerligen vällagad espresso, fick jag åter köra Vespa. Trots att det var över ett år sedan jag köpte den, och trots att det står en något snabbare, större och snyggare Vespa i garaget som jag inte får köra (ännu) känns det fortfarande helt underbart att dra iväg på Vespan. Direkt efter jobbet ska jag in till stan. Det betyder ytterligare minst en timmes Vespakörande idag. Underbart!

Av olika anledningar kom jag att äta lunch hemma igår. (I normala fall äter jag den på jobbet.) Och då visade det sig att jag fortfarande, trots att det var runt 25 år sedan jag regelbundet gjorde det, kan laga, äta och plocka undan en måltid bestående av stekt falukorv, stuvade makaroner och lapsang-te på mindre än 30 minuter. Nu kan det tyckas att stekt falukorv, stuvade makaroner och lapsang-te inte är någon vidare delikat måltid. Men jag kan försäkra att det är det visst. Pröva får ni se. Och om ni kommer under tjugofem minuter från start till mål vill jag veta det.