För flera år sedan hörde jag någon säga att köpa en sista-minuten-resa är bland det dummaste man kan göra. Om man bokar en resa 6 månader före själva resan har man glädje av resan i över ett halvår. Om man köper en sista-minuten-resa har man ju inte glädje så värst mycket längre än själva resan varar. Och det ligger mycket i det. Trots att det är runt en månad innan vi får hämta hem vår hundvalp, ger den oss redan mycket stor glädje. Bara en sån sak, vad ska hunden heta? Det diskuterades livligt under semestern, och många bra förslag kom fram. Kanske något man skulle göra en omröstning om.. Andra glädjeämnen på vägen fram till att hundvalpen är vår, är att i morgon ska vi åka och hälsa på valparna för första gången. Gissa om det blir spännande. Och gissa om det kommer att tas många bilder (tur att det finns digitalkamera med i stort sett obegränsat minne) Ett annat glädjeämne är att vi har börjat övningsgå på kvällarna. Det är inte så svårt. Nästa vecka ska vi öka svårighetsgraden och börja övningsgå på mornarna också. Hur vi ska kunna övningsgå i dåligt väder vet jag inte. Vi kanske får promenera omkring på tomten ikädd vinterkläder samtidigt som vattenspridaren står på. Ytterligare ett glädjeämne är att funder på hur grannen med tre bostonterrier kommer att reagera när vi får hund. Redan idag skäller de hundarna ganska mycket på oss när vi är ute i trädgården. Vad kommer de då inte att göra när vi har med oss en liten hundvalp?

Noterade till min förvåning att min omröstning finns med bland de populäraste på denna site. Och detta med bara 9 som röstat. När 10 har röstat bjuder jag på en ny fånig omröstning, så snälla någon, rösta. Men snälla, vänta en liten stund, jag måste komma på temat för nästa omröstning först.

Aj då, nu har min fru hittat min blogg. Då gäller det verkligen att man tänker på vad man skriver. Så Annnika, Johanna, Mia och Lisa, de förslag jag skrev som kommentarer i era bloggar gäller inte längre. Eller jag menar, de har aldrig gällt. För övrigt har jag inte läst era bloggar, och jag vet inte ens om att ni finns :-)

Njae, så enkelt är det kanske inte. Men hundens förmåga att skapa kontakter mellan människor är fascinerande. Jag har många gånger hört av hundägare att de lärt känna nya människor (hundägare) på gund av det gemensamma intresset hund. Och det kan jag väl förstå. När man "tvingas" ut i timslånga promenader i novemberruskvädret, fryser och bara vill hem, är det klart att man blir glad och social och känner samhörighet med andra "uttvingade" hundägare. Men trots denna vetskap blev jag nyss i den positivaste bemärkelse, överraskad av hunden som social katalysator. Jag har inte ens hund ännu, men jag skrev några rader i en kommentar i en hunds blogg, och vips är jag inbjuden på kaffe och pratstund om hundar. Är det inte fantastiskt? Hur ska det då inte bli när vi får hund? Dessutom är det fascinerande vilken koll hundägare tycks ha. I alla fall på vad som händer inom den egna rasen. Tessan du gissar helt rätt i fråga om varifrån vi ska få hund. Men nej, vi bor inte i närheten av Linköping (21 mil är väl inte i närheten). Däremot passerar vi Linköping ett flertal gånger om året på väg västerut, och vi har bekanta som bor i Linköping, så helt säker går du inte :-)