Idag har det inte hunnits med så mycket hundande. Direkt efter jobbet åkte vi för att vinterparkera husvagnen, och sedan var det dags att bege sig till yngsta dotterns skola, som hade uppvisning/redovisning av ett stort teaterprojekt. Väl hemma klockan tio blev det äntligen dags för hundpromenad, men den var väldigt skön. 2 grader varmt, dimmigt, fuktigt och alldeles vindstilla. Underbart väder. När vi var nästan hemma igen mötte vi Gino, den andra lagotton i grannskapet. Och som jag sagt tidigare, Gino och Ia gillar verkligen varandra. Och detta  uppenbarligen trots att Gino inte längre är Gino. Dom har nämligen valt att kemiskt kastrera honom. Men det verkade inte bekomma Ia speciellt mycket. Efter en stunds lekande gick vi hemåt för att sova.

I morse gav jag mig iväg på facklig överläggning så jävla tidigt så inte ens tomten var vaken. Men Ia kom ner, egentligen bara för att kräkas lite i sin soffa. Man kan ju undra om hon blivit katt, för det såg nästan ut som en hårboll det hon kräktes upp. Men hon verkade inte speciellt märkt av det hela, varken före eller efter. Och fula som vi är sa vi inget på dagis heller. Och sen har det inte varit något mer. Ätit har hon gjort, och hon är lika pigg som vanligt.

Hon har fått en rejäl promenad nu på kvällen, och hon och frun har övat en del tillsammans.  Och på grund av en massa andra saker som vi varit tvugna att göra har Ia sluppit att bli kammad i kväll. Vad mer kan hon egentligen önska sig?

Idag har jag varit på facklig överläggning hela dagen. Sedan var det Mästare Råd i templet, så något vidare hundumgänge har det inte blivit idag. När jag kom hem, trött och sliten efter en hård arbetsdag blev jag dock tvungen att medverka till visst djurplågeri. I alla fall enligt Ias sätt att se på saken. Det gick nämligen inte längre att komma undan, vi var tvungna att klippa fram hennes ögon. I övrigt, inget.

PS säkert har fru och hund gjort en del tillsammans, men det känner jag inte till speciellt mycket

Efter en tämligen vanlig dag på dagis (förresten nu har vi fått höra att Ias glädje, eller bushumör på dagis inte alls beror på henne. Hon har helt enkelt hamnat i dåligt sällskap. Det har börjat en ny hund, en  Wachtelhund, och det är visst han som busar igång Ia. Hon är lika oskyldig som vanligt. (hmmm).) lekte frun leta apa med Ia i väntan på att jag skulle komma hem och laga maten. Efter middagen blev det en lång och härlig promenad för några av oss. För mig blev det bara en lång promenad. Härlig hade det kanske varit om det inte blåst så mycket, men det gjorde det. Ia är inte alls lika stirrig längre, men hon drar fortfarande mycket i kopplet. För mycket.

När vi kommit in, röjt efter middagen och fikat tränade fru och hund på en del rallylydnadsmoment. Det går väldigt bra hemma i vårt vardagsrum. Kan inte nästa rallylydnadstävling vara hemma hos oss? Vi kan bjuda på fika.

Det blev en morgonpromenad i morse också. Men jag var inte med. Jag var hemma och grejade i stället. Som tidigare berättats pågår ju hos La famiglia projektet hägna-in-tomten. Det som återstår är att sätta upp staket längs en gång. I övrigt är det färdigt. Dessvärre är det ingen lätt sak att få till detta staket, så det har liksom dragit ut på tiden. Och det är lika bra att inse, det kommer inte att bli gjort i år. Men för att tomten ändå ska vara helt inhägnad ägnade jag söndagsmorgonen åt att sätta upp ett "stängsel", så nu är tomten inhägnad. Inte så bra kanske, man kan nog se det så här: En dum hund förstår att det där stängslet betyder att man inte ska ta sig förbi det, och hon låter bli. En normalbegåvad hund ser stängslet som en utmaning, och en rymningsbenägen stor hund förstår inte ens vad jag pratar om. Vi får väl se på söndag (hoppas jag) till vilken kategori Tosca hör.

Efter morgonpromenaden var det frukostdags, och sedan dags för novemberfest i äldsta dotterns skola. Den kan i mångt och mycket liknas vid en julmarknad, men det är det inte.  Men hade den varit i december hade det varit en julmarkand. Sedan hem för att promenera hund och laga middag. Därefter tillbaka till skolan för att städa. Sedan hem för att kamma och pyssla hund. Hon tyckte inte om att bli pysslad i öronen kan jag säga. Men det struntade vi i. Så nu är öronen pysslade och klorna klippta, liksom pälsen delvis kammad. Sedan pysslade vi matte och husse (bastubad) och så var den dagen slut.

Som kunnat gissas av tidigare inlägg gick vi en morgonpromenad. Det blev den vid det här laget vanliga svängen. Den tar väl i runda slängar en och en halv timme. Sedan hem och käka frukost. Medan frun dammsög sedan talade Ia om för dammsugaren vem som bestämde här i huset. När dammsugaren äntligen gav sig och erkände sig besegrad vidtog djurplågeri. Dvs Ia blev kammad. Det behövdes verkligen. Det blev drivor med hår som kammades loss. Sedan var det dags för eftermiddagspromenad. Den gick jag själv. Ja, Ia var med, men inga andra. Och nu måste jag säga att hon börjar bete sig mer normalt igen. Inte alls lika stirrig och dragig. Det var riktigt skönt att bara strosa runt i byn en stund.

På kvällen har det varit mer kammande och ytterligare en promenad.  Nu är det dags för kvällsmat, och sedan läggdags.

Ett sånt jävla skitväder det varit i kväll. När det skulle gås ut med hund efter middagen drabbades jag av en aldrig skådad lust att plocka undan och diska. I vanliga fall anser jag det vara fruns uppgift eftersom jag ansvarat för att stöka till i köket genom att laga maten. Men när jag tittade ut efter maten såg jag hur lusten att diska bara vällde in över mig. I alla fall har Ia fått några promenader, och så har vi lekt en hel del innomhus. Nu ska vi lägga oss så vi får sova länge i morgon bitti.

Åter till vardagen, eller i alla fall gängse rutiner. Dvs jag varken lämnar eller hämtar hund. Men jag har i alla fall promenerat hund i kväll. En lång och skön promenad. Det är ju ganska milt ute just nu. Och smutsigt. Och jag tycker fortfarande att det är svårt att få och hålla kontakt med hunden när vi är ute. Hon far runt och ska nosa överallt, drar och sliter i kopplet åt alla håll. Jobbigt är det.

När vi kom hem satt det inte helt fel med ett bastubad. Tycker jag i alla fall. Ia var inte lika intresserad. Men hon och frun har i alla fall lekt en del. Egentligen skulle vi nog behöva hjärnaktivera Ia mycket mer. Från dagis meddelades idag att Ia är osedvanligt "pigg" just nu. Och jag tror att pigg är en omskrivning för något annat inte lika smickrande. Slyngelålderm kanske. Eller helt enkelt understimulerad hemma. Vi får göra något åt det i helgen.