När jag igår kväll, trött och förbannat efter att ha röjt lite hemma lägger mig bredvid hunden på golvet för att gosa lite, vad händer då? Jo, efter ungefär tre minuter reser hon sig, går iväg en meter och lägger sig igen. JÄVLA HUND!

Det svänger om Ia, kan man lungt säga. Eller i alla fall om hur hon blir bedömd. Från ett ck förra veckan till en tvåa idag. Kritiken löd "Juniortik m. bra huvudform, rundade ögon, välplac öron, bra hals, ngt sänkt rygg o mkt trångt bakifrån tillr strävhet i pälsen".  Intressant. Jag är ju definitivt inte man att uttala mig om hundar och hur domare dömer, men konstaterar i alla fall följande:

• Har aldrig hört att Ia är "mkt trångt bakifrån"
• Två lagotto åkte ut med treor.
• Gillenias Merta som det gått väldigt bra för tidigare i år,  fick inte ens ett ck
• Våfflan blev BIR och Coppertino blev BIM (eller var det tvärt om? Tror inte det, men i så fall ber jag om ursäkt).

Domare var Carin Åkesson.

Om arrangemanget kan sägas att det inte var speciellt lyckat (OBServera att den uppfattningen fick jag redan innan vi varit i ringen) I PM:et var det varnat för långa köer så man skulle vara ute i god tid. En sträcka som normalt tar max 10 minuter tog i morse 50 minuter, så nog var det långa köer alltid. Det var tydligen så kaotiskt att dom hade valt att flytta fram start av bedömningar från klockan nio till tio.  Fullkomligt kaos. Och om jag har uppfattat rätt är det där specialutställningarna ska vara nästa år på världsutställningen. Det blir inte roligt. Då heller.

...nu bär det iväg på utställning igen. Och kaffekorgen är packad. Och det räcker till fler än oss, så det är bara att ansluta vid lagottoringen.

Jag vet att det finns flera hundar som skriver egna bloggar. Vår hund har dock lite svårt med tangenbord och mus, så i de fall hon önskar skriva något eller kommentera ett inlägg har jag hjälpt henne med det. I en kommentar till mitt inlägg om Växjö-besök har Ia skrivit att hon vill åka dit. Jag trodde det var frun som hjälpt Ia, men det förnekar hon bestämt. Då är det någon annan. VEM DÅ?????

Bara en liten fundering. Vilka ska till Växjö på utställningen? Primo verkar vara på väg och Salma likaså. Några fler? Basta? Fixa? Tristan? Tosca? Ia? Några andra som jag glömt räkna upp? Vore liksom kul att veta. Vi kanske har om-du-åker-så-åker-jag-också-syndromet i frågan.

Igår på uställningen i Nyköping fick jag kommentaren "Var det inte ni som sa att ni inte var intresserade av utställningar? Nu har ni ju köpt både tält och burvagn". Och den kommentaren var jobbig. Klarsynta kommentarer är alltid jobbiga. Men det var ju faktiskt huvudet på spiken. När vi skulle köpa hund sa vi väl någonting om att utställningar är väl inte vad vi tänkte pyssla med, men visst, någon utställning kan man väl åka på, så att Lotta kan få sitt avelsresultat bedömt. Men knappast mer än det. Och vid årets slut kan vi nog summera ihop runt 10 utställningar. Hur kunde det bli så? Ja, skyll inte på oss. Vi har kanske dålig karaktär, men vi har definitivt blivit inledda i frestelse och inte kunnat stå emot.

Jag har en bekant, som kanske är den största orsaken till att vi har hund idag, en "tant" på 75 år.  Hon har haft hund i 50 år och samma ras under alla dessa år, nämligen saluki. Jag tycker hon är så himla häftig. Hon promenerar minst två timmar varje dag med sina hundar. När en av hennes gamla hundar dog för något år sedan, frågade jag när hon skulle skaffa en ny. "Jag vet inte om jag ska ha någon ny hund", sa hon då. Två veckor senare hade hon fixat en ny hund åt sig. Tidigare i somras var hon tvungen att ta bort sin andra hund, som också var gammal, och genast frågade jag när hon skulle hämta hem en ny. Men nu försökte hon inte ens lura mig; den kommer snart, sa hon. Men sen fick jag mitt livs chock. Hon som har haft saluki i 50 år ska inte ha en ny saluki. Hon ska ha en whippet. Får man göra så? Jag tycker det är så himla häftigt att hon aldirg har bytt ras, och så gör hon det bara sådär.

Idag på uställningen i Nyköping fick Ia sitt första CK. "Äntligen" som det står i rubriken kanske är att ta i, för det är inget vi väntat på länge. (We only in it for the drugs. Om nu fika är en drog). Men det var ju roligt att det gick så bra i dag.