Inlägg publicerade under kategorin Allmänt
Jag har nog skrivit det tidigare men för säkerhets skull nämner jag det igen. En av våra absolut bästa vänner är lärare på samma skola som vår äldsta dotter går. (En Waldorfskola för övrigt) När man går i tolvan (tredje årskursen gymnasiet i en vanlig skola) ska man redovisa ett specialarbete. Ämnet väljer man själv, men man måste ha en handledare bland lärarna på skolan. Arbetet påbörjas ungefär ett år innan det ska vara klart, dvs NU för vår dotter. Hon har på min inrådan valt kalligrafi som specialarbete, och den självklara handledaren för henne är naturligtvis vår vän Tove. Vi var allihop hemma hos Tove i lördags för att hon och äldsta dottern skulle diskutera ämnet. Det slutade med att Tove, precis på samma sätt som hennes handledare för 24 år sedan gjorde när hon hade valt specialarbete med ämnet kalligrafi, (hon gick nämligen på samma skola som hon idag är lärare på) tog med sig äldsta dottern in till stan för att köpa en bra kalligrafipenna och papper. Det är fantastiskt värdefullt för alla barn om det finns en vuxen förutom deras föräldrar som verkligen bryr som om. Äldsta dottern är säkert inte alls i så stor behov av en som bryr sig (jag tror nämligen vi är rätt bra föräldrar), men det finns många barn som skulle behöva ha en egen Tove. (Tänk på det folkpartiet, ni som är så måna om att förbättra skolan. Fixa en Tove till alla barn som behöver, så har ni också fixat världens bästa skolpolitik och ni får garanterat min röst i nästa val.)
Sammankomst ett: Gitarren Inledande diskussionsfråga
Gitarren är i dag i alla sina former, den akustiska, nylonsträngad, stålsträngad, 6-strängad, 12-strängad, halvakustiska och slutligen elgitarren, kanske ett av världens (eller i alla fall västvärldens) mest betydelsefulla instrument i och med att det används inom så många olika muskstilar.De tidigaste spåren av gitarrer lär man ha hittat i Babylonien och de härstammar från nästan 2000 år f kr, men gitarren såsom vi känner den har sina rötter i Spanien. Den moderna gitarren kan sägas ta form under senare delen av 1800-talet då den spanske gitarrbyggaren Antonio de Torres Jurados införde flera förbättringar på den dåvarande gitarren. I början av 1900-talet började man experimentera med gitarrmikrofoner för att kunna förstärka gitarrljudet, och ett flertal olika varianter togs fram. 1951 lanserade det amerikanska företaget Fender Telecastern, en gitarrmodell som med ytterst små förändringar fortfarande tillverkas. Året efter lanserade Gibson sin Les Paul. Det som utmärkte dessa gitarrer var att i stället för resonanslåda hade de en solid kropp, och ljudet fångades upp av mikrofoner som strängarna påverkade. Fender och Gibson är än idag de störta tillverkarna av elgitarrer.
Fördjupningsfrågor
http://elgitarrer.com/elgitarrens-historia.shtml
http://www.sv.wikipedia.org sök på gitarr.
”Som jag almänt är känd så på den Moraliska som Physiska sidan, det will säga till hjärtat, min wandel, ock min constitution, så är jag En herre af mycken liten djupsinnighet, ock frågar eij efter om solen går eller jorden axlar sig. Hwad jag kan bedyra är at jag will ingen warelse i Naturen ondt - älskar, oändligen En ädel man, ock med ouphörlig låga Fruentimber ock små beskedliga Barn, äter efter aptit litet ock godt, Söndag hwitkål - Torsdag ärter, Lördag strömming” Så inleder Carl Michael Bellman sin ”Levernesbeskrivning”. Hans mest kända verk är naturligtvis Fredmans Epistlar och Fredmans sånger, men dessa utgör bara en liten del av allt han skrev. Andra verk är Bacchi Orden och Bacchi Tempel. Men framför allt var Bellman en tillfällesdiktens mästare. Ungefär en tredjedel av Bellmans hela produktion utgörs av tillfällesdikter. Dikter för födelsedagar, bröllop, födslar och begravningar eller rena hyllningsdikter; tacksägelser, dedicationer, rekommendationer eller ansökningar. Även när Bellman skrev brev till vänner och bekanta så gjorde han det ofta i diktform. Han var också en lysande imitatör, i synnerhet av diverse instrument. Därför finns det i många av hans epistlar och sånger instrumentala partier där tanken var att sångaren ska imitera en cello, en flöjt, en oboe, etc.
Fördjupningsfrågor
Mer faktahttp://www.bellman.nethttp://www.bellman.org Bellman, En antologi av Göran Hassler, ISBN 9174487426
Sammankomst tre: Barockmusik Inledande diskussionsfråga
Om det i en skivsamling bara finns en skiva med så kallad klassisk musik, är det inte omöjligt att det är Antonio Vivaldis De fyra årstiderna. Det är nog ett av barockmusikens mest kända verk. Barockmusik kallas den musik skapades mellan 1600 och 1750. Man brukar säga att Claudio Monteverdi inledde barocken och Johan Sebastian Bach avslutade den. Eftersom Claudio Monteverdi var italienare brukar man räkna Italien som barockens hemland. Därifrån kom även nyss nämnde Antonio Vivaldi och Alessandro Scarlatti, och hans son Domenico Scarlatti. Andra tonsättare typiska för barocken är Georg Philipp Telemann, Georg Friedrich Händel och som tidigare nämnts sagt Johan Sebastian Bach samt vår svenske Johan Helmich Roman. Det som musikaliskt präglar barocken är terrassdynamiken, kontrapunkten och generalbasen. I takt med att instrumenten utvecklades fick också instrumentalmusiken en mer framträdande roll än tidigare. Det var troligen ur denna instrumentutveckling som operan föddes som konstform. Man brukar tala om Monteverdis opera Orfeo som världens fösta stora opera.
Fördjupningsfrågor
Varje år i februari anordnar IOGT-NTO och NBV en tävling som heter musikleken. I år fick jag det stora förtroende att göra studiematerialet till den tillhörande studiecirkeln. Och till nästa år har dom inte hittat någon annan heller, så dom har bett mig igen. Det är det jag ägnat de senaste nätterna åt. Nu är materialet emellertid så gott som färdigt. NBV kommer att distribuera det under december, men ni kära bloggläsare får här den stora förmånen att redan nu läsa materialet. Om någon av er är IOGT-NTO:are och har för avsikt att genomföra studiecirkeln vore det roligt med en liten kommentar.
PS Materialet finns i nästa inlägg.
Då kommer Anna Braw till vår IOGT-NTO-förening för att berätta om sin bok Kyrkkaffe, böner, bullar och berättelser om en okänd svensk tradition. Någon som vill komma och lyssna? Säg bara till i så fall. Nu har jag bakat två sorters kakor ur den boken att bjuda på på onsdag. Bullar har jag också bakat, men jag litar inte på något annat bullrecept än mitt eget.
I samband med att jag jobbat 20 år på företaget har jag bl a fått en mobiltelefon som present. Det passade ju bra, för min gamla började bli lite gammal (runt fem sex år tror jag) Jag fick den i förrgår, och det var ju med viss spänning jag öppnade den, för jag hade ingen aning om vilken modell jag fått eller vad den kunde. På vägen hem från jobbet slank jag in på OnOff och konstaterade att det i alla fall inte var någon billig skittelefon jag fått. Den var faktiskt rätt dyr. Den har kamera, MP3-spelare, man kan ringa med den, det går att surfa med den och den har både GSM och 3G (men den saknar HSDPA). Men den saknar ju radio. JAG VILL HA RADIO I MIN TELEFON!! Då tänkte jag varför inte låta frun få den telefonen (hon behöver också en ny) så kan jag köpa mig en som jag vii ha. Men det visar sig att jag hittar inte riktigt en som jag vill ha, eller också är den jävla svindyr.
Men i samband med att jag började titta på telefoner och de finesser de har, slog det mig att även om jag köper en telefon med allt som jag tycker mig behöva. (MP3-spelare, en kamera med vettig upplösning, RDS-radio och kanske 3G med HSDPA, så kommer jag i alla fall om tre år tycka att det saknas något på telefonen. Förmodligen har man då kommit på ytterligare en funktion man kan lägga in i telefonen. Men hur jag än funderar kan jag inte komma på vad det skulle vara. När jag köpte min första mobiltelefon (den så kallade hundbenet) kunde jag väl aldrig drömma om att man skulle bygga in en kamera och MP3-spelare i telefonen. Den hade för övrigt inte ens SMS-möjlighet. Men vad är det för grejer man kommer bygga in i morgondagens telefoner? Någon som vill gissa. Det jag kan tänka mig är GPS-navigator, ficklampa och tandpetare (som på en berömd fällkniv). Men sedan är min fantasi slut.
Eller i alla fall familjens dator. Virusprogrammet varnar stup i kvarten för Trojaner. Jag har sökt av och rensat hårddiskarna ett flertal gånger, men fortfarande dyker det upp trojaner. Jag vet inte om det är nya som kommer in, eller om det är gamla som jag inte fått bort ordentligt. Nu har jag emellertid stängt ner internetuppkopplingen och ska söka igenom datorn och ta bort alla virus jag hittar, söka igenom igen, och igen, och inte förrän jag säkert vet att det inte finns något på datorn kopplar jag upp mig igen. Jag har dessutom höjt säkerhetsnivån i programmet. Hoppas jag blir av med skiten. Himlans tur att jag tog hem jobbdatorn i kväll så jag hjälpligt kan sköta bloggen. Men den blir inte så välskött så länge jag inte får ordning på min egen dator.
När min far fyllde 60 år, eller om det möjligen var 65, köpte jag honom en slipsten, att slipa köksknivarna på. Och jag har i princip aldrig haft en slö kniv hemma hos mig sen dess. (Och inte han heller för den delen) Men nu var det länge sedan jag slipade mina knivar, och det har gått så långt att jag i princip inte kunnat hacka lök längre. Så i tisdags fick jag låna slipstenen, och nu i kväll har jag slipat knivarna. Och jävlar vad vassa dom blir. Och det känns ju tryggt, för om man skär sig (eller jag kanske ska säga när man skär sig, för det gör man emellanåt) blir det mycket renare snittytor och det läker ihop snabbare och bättre. Och i detta läge får man en stor lust att laga till en janssons frestelse så man får använda sina vassa knivar. Problemet är att jag tycker inte om jansson, så jag kanske får göra lite råstekt tärnad potatis eller löksoppa istället.
Såsom medlem i Dan Anderssonsällskapet fick jag härförleden medlemstidningen På Färdvägarna. I den hittade jag en fantastisk dikt, som jag bara måste dela med mig av. Det är, kan tyckas konstigt nog INTE skriven av Dan Andersson, men väl av hans syster Anna. Till henne skrev ju Dan den kända dikten Till min syster (Nu spelar vårens ljumma vind i myrens gula starr.) Och sommaren 1921 när Dan hade dött, skrev Anna ett fantastiskt svar till sin bror.
Du vandrar ej mer på stigarna
under Lombergets susande granar.
Du sjunger ej mer till fiolen
om Pajsoåns vilda svanar.
Ej mera du kämpar i natten
ensam i svidande smärta,
eller lyssnar till ekot från bergen
som svarar ditt klappande hjärta.
Trevar du ännu i mörker
eller går du i ljusets flöden?
Har väg du funnit från djupen
och svar på mänskors öden?
Om ännu du vandrar allena
och letar dig väg genom dalar
o, då vill jag be för din frälsning
och din ingång i himmelens salar.
Där är lugna vatten likt Pajso,
där är svanar som finnskogens vilda,
där är sånger till fiol och luta
och vindar, likt Lombergets milda.
I går såg jag änderna gunga
i säven vid Hakalams stränder,
och där stockelden fordom har brunnitl
ågo kvar några sotiga bränder.
Jag såg svalorna bygga i taket
på ladan vid Stormyrslogen,
och hörde hur duvan kuttrade
som förr i Luossabergsskogen.
Men solen gick ner och dimman
steg kall ifrån Pajsoåns vatten,
jag fryser i finnskogens mörker,
inga stjärnor mig lysa i natten.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 | 7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
|||||||||
|