Som tidigare utlovat har jag även idag hållit mig hemifrån så att frun och Ia har fått träna ostört. Så det har de gjort.  Riktigt vad de har gjort vet jag inte. De har promenerat en timme och det har tränat, säkert rallylydnad. Och nu är de ute och går. Igen. När de kommer hem ska vi reda ut lite tovor.

Idag har jag dessvärre inte varit hemma på kvällen. Eller kanske dessbättre, för nu har frun fått träna Ia helt utan min inblandning. Det har både promenerats långt och tränats rallylydnad.  Och den knepiga vänster runt har de övat som fanken på. Om det sker med fungerande bakdelskontroll är väl ytterst tveksamt, men dom kommer runt utan problem och det ser fint ut.  Och Ia tycker det är så vansinnigt roligt, hon lackar ur totalt så fort det bara tas en mikropaus. Och det är ju bra. Det är kul att ha en hund som vill jobba. Både i går och på kantarellsökskursen noterade jag att de deltagande golden retreivrarna inte har varit speciellt roade av att arbeta. Jag trodde det var en arbetande ras, men det verkar inte så. Märkligt. Däremot är en av Ias dagiskompisar med på kursen, en coton de tuléar. En himla mysig hund. Liten och intensiv, men utan terrierns ettrighet. Det verkade definitivt vilja jobba. Men det är en lite för liten hund för mig. Den är ju nästan inte på riktigt. Vilket man inte kan säga om den leonberger som också går rallylydnadskursen. Näe, lagom är bäst, dvs lagotto är bäst ;-)

I dag har det varit en lugn dag, inget särskilt har hänt Ia. Varit på dagis, gått eftermiddagspromenad, käkat middag och så....javisst ja, vi har varit på kurs. På rallylydnadskurs. Intressant. Denna kurs hölls av samma hundtränare som vi alltid går kurser hos. Jag tycker hon är himlans duktig. En 23-årig tjej, utbildad instruktör, specialiserad hundpsykolog och ansluten till IMMI, utbildad rallylydnadsinstruktör, rallylydnadsdomare, och en himla massa annat. Och inte fick vi börja lära oss vad alla skyltar betydde och hur man ska utföra momenten. Näe, vi började med belöningsövning (hur många godisbitar kan du trycka i din hund på 30 sekunder med förutsättningen att du bara får ge en i taget), kontaktövningar, övningar i grundpositionerna bredvid och framför och lite andra följsamhetsövningar. Så småningom fick vi börja öva på momenten enligt skyltarna. Vi hann med skyltarna 1 till och med 8 (dvs start, mål, sitt, sitt-ligg, sväng höger, sväng vänster, höger runt och vänster runt. Och äntligen fick jag en förklaring till någon som jag läst massor om på olika bloggar och hört folk prata om utan att jag begripit ett jota, bakdelskontroll. Det är visst bra om hunden har det när man ska göra vänster runt. Och slutligen fick vi gå en liten bana med hunden. Frun gick banan, och det blev en fullständig katastrof. Hon var tredje ekipage att gå. Jag stod och tittade på henne och alla andra 7 ekipagen, och det var nog ganska lärorikt. När alla hade gått banan, gick jag den med Ia, och det gick mycket bättre.

Men det är verkligen en rolig hund att jobba med. Hon är oerhört alert och engagerat, och vill inget hellre än göra rätt.  Kanonhund helt enkelt.

En lång och härlig morgonpromenad började dagen. Eller i alla fall nästan. Fikat kom faktiskt före. På tidiga morgonpromenader möter man i första hand andra hundägare, men det finns faktiskt en kategori människor till man möter tidiga helgmornar. Det är alla stackars föräldrar  som har barn som utövar någon sorts idrott, där laget antingen ska åka iväg på match långt åt helvete i "Tumba eller Tutaryd" (vilken bok är det citatet ifrån?) eller också har laget fått en hopplös träningstid på grund av att hallen är fullbokad.

Senare på dagen åkte vi för att hjälpa fruns syster med flytten och Ia fick vara ensam hemma eftersom somliga andra går steppkurs på söndagar.  När vi kommit hem blev det ny promenad och lite lek för Ia, och så småningom även en kvällspromenad. Tyvärr inte så mycket annat för Ias del eftersom vi ägnat dagen en hel del åt matlagning och bakning, respektive ommöblering och städning. Men i morgon börjar rallylydnadskursen, och då jäklar blir det aktivering av.

Idag har jag som sagt varit på Åland och har därför lite dålig koll på vad som hänt hemmavid. Men det har berättats att Ia fick gå en extra lång och härlig morgonpromenad. Sedan åkte frun iväg för att hjälpa sin syster packa inför en flytt. Något senare åkte de kvarvarande till stan och Ia fick vara ensam några timmar. När frun väl kom hem fick Ia leta godis i skogen. Sedan gick dom på ytterligare en långpromenad, med bl a lösspringning. Och rätt som de går i skogen får frun syn på en kantarell, och hon säger åt Ia att söka kantarell. Ia hittar också kantarellen. Mao, återigen har det bevisats att Ia kan hitta riktig svamp, och inte bara svamp plockad på Ica. När jag kom hem ville hon i alla fall ligga i mitt knä och gosa, precis så som en hund ska göra. Vad mer kan man begära?

På den alldeles nyss avslutade kvällspromenaden passade jag på att träna ytterligare inför måndagens rallylydnadskursstart. I alla fall på de moment som vi tror oss ha uppfattat rätt. Det går faktiskt riktigt bra. Redan. Och hur ska det då inte gå när vi gått kurs?

Sista dagen på veckan och Ia "slapp" gå hem från dagis idag också. Det har alltså åkts bil hela veckan. Det blev först en liten kort promenad när hon kom hem, sedan åkte vi och handlade middagsmat, och medans jag och yngsta dottern tillredde middagen promenerades Ia igen. Sedan var det dags för Idol och annat, så det blev ingen ny promenad förrän sent på kvällen. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte tog med Ia ut i husvagnen när jag tittade på TV. Dels tycker hon om att vara där, och dels hade man kanske kunnat få gosa lite med henne.

I normala fall brukar vi ha Ias bur stående i köket, men av olika skäl har vi inte ställt upp den sedan senaste utställningen, och det är länge sedan. Igår ställde vi upp den, och det verkade faktiskt som om Ia lite har saknat den, för hon har flera gånger gått och lagt sig i buren. En av orsakerna till att jag inte fällt upp buren har varit att jag inte tyckt att Ia har använt den så mycket tidigare, men nu gör hon det.  Vem vet, hon kanske sover där i nat..

Idag har det nog varit en lite tråkdag för Ia. Promenader i all ära, men lite aktiviering hade inte skadat också. Vi har ju mest bakat bullar och ätit dem och umgåtts med gästerna. Ia höll sig ovanligt lugn under fikat. Frun hade blivit pålurad något tuggaktigt i djuraffären tidigare idag. Hon i affären sa att det var himla populärt och räckte länge, men att man inte ville veta vilken kroppsdel på djuret det var. Och Ia uppskattade det, och det räckte verkligen länge. Annars bruka Ia kunna smälla i sig det mesta på max fem minuter, men den här vad-det-nu-var räckte i över en kvart. Och billig var den också.

Idag har Ia också fått ett nytt koppel. Ett koppel med inflätad reflex, så hela kopplet lyser när man möter en bil. Nästan nödvändigt så här på kvällen. Folk kör ju som idioter. Nu är det emellertid läggdags för hundar och människor. Man blir lite mätt och trött av kanelbullar (nu har jag fått i mig en till. Fem totalt)

Idag berättas det från dagis att Ia inte längre är lika populär bland hanhundarna som hon var förra veckan. Kanske lika bra det. Hon fick också beröm för att hon går så fint på promenaderna. Kul att hon gör det någon gång tycker jag. Och det är väl bättre att hon gör det på dagis än med oss. I alla fall om hennes sätt i koppel med oss skulle behöva drabba den stackars dagispersonalen. Ett lite intressant fenomnen från dagis är hämtnings- och lämningsproceduren. På dagis finns bara plats för en hund i taget i entren. Så man går in, tar av hunden koppel och halsband, och sedan öppnas nästa dörr in till själva dagiset. Naturligtvis vill man prata lite med personalen, vara lite social på morgonen och få reda på hur det varit på kvällen. Men ibland händer det att det är både hämtnings- och lämningskö. Och vissa människor blir så stressade av att stå och vänta på att någon före dem ska stå och prata skit med personalen. Det har ibland hänt (inte mig, men frun) att kärringen som står bakom i kön flera gånger har gläntat på ytterdörren för att se om man inte är färdig snart. Fan, har hon så bråttom kunde hon väl kommit tidigare.  Som sagt än så länge har det inte hänt mig, men den dan det händer mig kommer jag säga, "du kan vara lugn, jag kommer ut när jag är färdig."

Efter middagen gick vi en lång promenad med Ia. En hel del övningar under tiden, gå fint, gå sakta, stanna sitta framför, etc.  Det var meningen att vi skulle kamma lite päls också, men det har inte blivit gjort. Idag.